Framför allt är det tall som lämpar sig för sådd, särskilt contorta, men det fungerar även med lärk, gran, björk eller ek. Råden nedan gäller tall och contorta.

Marken bör vara av blåbärstyp. Den får inte vara för bördig, för torr eller ha för tjockt humustäcke. Undvik finkorniga jordar med risk för uppfrysning. Sådd lämpar sig bäst i norra Sverige, i södra Sverige behövs en skärm för att hålla tillbaka gräset. Skärmen ger samtidigt ett extra tillskott av frö.

Vanligtvis sår man på våren, för obehandlade contortafrö fungerar även höstsådd. I bägge fallen är det mycket viktigt att markberedningen inte fått stå en vegetationsperiod, men att så på våren i markberedning som utfördes hösten innan går bra.

Kottarna kan samlas in från mitten av september. Det ska vara årets kottar, det vill säga de som sitter vid basen av årsskotten, och de ska ha hunnit skifta färg från grönt till sandbrunt. Fjolårskottar som sitter kvar på trädet har redan släppt det mesta av sina frön och kottar som ligger på marken är det heller ingen idé att ta. Ett bra sätt kan vara att samla kottar från en tidigare gjord plantering med förädlat material. Om träden inte är så gamla räcker det då med en kort stege för att nå kottarna, samtidigt som man får nytta av en del av förädlingseffekten. Börja samla ett mindre parti och skicka dem till Skogforsk eller någon annan för att kolla grobarheten på fröna. Den kan variera från år till år mellan i princip noll till nästan 100 procent, speciellt i Norrlands inland. Är grobarheten låg är det ingen ide att samla kottar från beståndet det året. Är grobarheten bra kan man fortsätta samla kottar i ventilerade säckar, till exempel potatis- eller jutevävssäckar. Plastsäckar är för täta och ger risk för mögel. För att få tillräckligt med frön behövs ungefär 50 till 100 liter kottar per hektar som ska sås.

Rensa bort alla barr och låt kottarna eftermogna i två till fyra veckor i fem till tio grader i till exempel ett garage. Ju tidigare på hösten och ju längre norrut de plockas, desto längre behöver de eftermogna. Lägg säckarna på sidan på till exempel europallar i ett max 20 centimeter tjockt lager så att det blir luftigt och kottarna inte möglar.

Att få kottarna att öppna sig för att släppa fröna kallas för klängning. Börja med att fukta upp kottarna genom att duscha dem lätt med vatten. Värm dem sedan gradvis i till exempel en bastu. Höj temperaturen successivt under cirka fyra timmar till högst 50 grader. Efter cirka 18 timmar har kottarna öppnat sig maximalt. Skaka då ut så mycket frön som möjligt. Använd ett såll eller en nätlåda över en uppsamlingsduk. Var försiktig: frön är ömtåliga och kan krossas om de till exempel träffas av en kotte. Duscha därefter kottarna i omgångar med vatten igen så att de stänger sig, vilket tar cirka 10 timmar. Gör därefter om klängningen en gång till för att få ut alla frön.

Bland fröna kommer det att finnas mycket damm och skräp, dessutom har varje frö en vinge. Både skräp och vingar måste bort för att underlätta sådden. Lägg fröna i en större hink eller balja. Duscha på vatten med en blomspruta så att de blir lätt fuktiga. Då sväller vingfästena upp och kan lossna om man gnuggar dem lätt med händerna. När vingarna lossnat kan man försiktigt blåsa bort dem med en hårtork med låg värme, men se upp så att du inte blåser bort frön med vingar. Om det fortfarande finns kvar frön med vingar kan man hälla dem i en strumpa eller tygpåse och försiktigt gnugga bort vingarna.

Fröna är nu i princip klara för sådd men om de ska lagras behöver de först torkas långsamt. Bred ut dem på en bricka i köket, ställ den eventuellt ett kort tag på ett ljummet element, max 40 grader. Rör om då och då. Efter någon vecka är fröna helt torra och kan lagras i en lufttät behållare, till exempel en pet-flaska, i kylskåp i ett par år utan att ta skada. Använd en lagom stor behållare för mängden frön, fröna oxiderar vid kontakt med luft så det ska vara så lite luft som möjligt i behållaren.

För att fröna ska gro snabbare kan man stöpa dem, vilket görs precis före sådd. Blöt upp fröna, till exempel genom att fylla förvaringskärlet med vatten och sedan hälla av vattnet. Ställ tillbaka kärlet i kylskåp, cirka 8 grader, men utan kork, för nu behöver fröna syre. Upprepa uppblötningen två gånger per dag i tre dagar. Därefter ska fröna torkas, men det är viktigt att de inte värmechockas. Blöta frön tål max 40 grader. Samtidigt får de inte torkas för långsamt så att de gror före sådd. När fröna är yttorra bör de sås direkt. Förvaring sker i kylskåp med öppet lock. Contorta bör stöpas cirka 10 dagar före vårsådd, men contorta som sås på hösten bör inte behandlas.

Markberedningen ska vara mycket lätt, bara ned till blekjorden, och utföras så nära inpå planteringen som möjligt. Med maskinell markberedning kan man satsa på radsådd med till exempel ett såddhjul. Det går även att fläckmarkbereda manuellt med ett fräsaggregat på röjsåg eller, för den riktiga entusiasten, med flåhacka.

Så på våren, före midsommar, då finns tillräckligt med fukt i marken för att fröet ska gro även utan regn. Så inte på låga punkter, då kan fröna dränkas. Mikropreparering av såddpunkterna ökar antalet frön som gror med cirka 40 procent. Mikropreparering innebär att man sätter fröna i botten på små fördjupningar som skapas med till exempel en såddsko eller ett såddhjul. Fröna får inte hamna för djupt. Ligger de mer än en centimeter under ytan kommer de inte att orka upp. Lägg fläckarna med 1–1,5 meters förband och så cirka tio frön per fläck. Vid radsådd kan det vara lagom med tio frön per meter. Fröåtgången är cirka 3 hekto per hektar för tall och 1,5 hekto per hektar för contorta.

För ett otränat öga är det nästan omöjligt att se om fröna grott första säsongen efter sådd, plantorna är för små och göms i riset. Andra året efter sådden kan man börja se cirka 2 centimeter höga groddplantor, men man måste ned på knä för att upptäcka dem. När plantorna har passerat gräset i höjd kan eventuell skärm avvecklas. Har man lyckats bra och många plantor grott kan man behöva gå in och enkelställa plantorna vid 0,5 till 1 meters höjd. Annars kan det vara lämpligt att gå in och röja vid 3 meters höjd.

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Skogsägaren.

Stor guide för skogsägare som vågar.

Val av mark, tidpunkt, klängning, stöpning, markberedning.... Stor guide för skogsägare som vågar.