Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industri. Den har ca 50 000 anställda, omsätter cirka 185 miljarder kronor och exporterar för ca 50 miljarder kronor. Med den sortens siffror är det lätt att tro att det går väldigt bra för industrin. För enskilda företag gör det onekligen det. Men trots att de producerar några av världens bästa livsmedel kämpar många svenska livsmedelsproducenter i motvind.
Livsmedelsbranschens potential utnyttjas inte
"Med satsning på FoU och export kan livsmedelsbranschen växa. I dag arbetar många svenska livsmedelsproducenter i motvind", skriver Björn Hellman och Carl Eckerdal, Livsmedelsföretagen.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Den svenska hemmamarknaden är liten och dominerad av ett fåtal stora dagligvaruaktörer, och den internationella konkurrensen är stenhård. Bara inom EU finns det 260 000 livsmedelsföretag och Sverige importerar 50 procent av sina livsmedel. Lägg till detta höga produktionskostnader, stelbenta regleringar och tidskrävande byråkrati, och du får dagens verklighet: en industri präglad av låg lönsamhet och för små satsningar på export, FoU och innovation.
Det är oroväckande att det inte går bättre för livsmedelsindustrin trots att vi befinner oss i en högkonjunktur. Vi på Livsmedelsföretagen arbetar för att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig livsmedelsproduktion, och för att det ska ske måste följande hända:
1. Sverige måste få fler stora livsmedelsföretag. Den stora majoriteten av svenska livsmedelsföretag är småföretag med 1–3 anställda. De är en oumbärlig och självklar del av industrin. Men ryggraden i en stark livsmedelsindustri är företag med över 500 anställda. De kan forska, produktutveckla och exportera i en skala som kan forma och lyfta hela industrin. I dag har vi för få stora företag.
2. Sverige måste få fler lönsamma livsmedelsföretag. Många livsmedelsproducenter går idag plus minus noll. För en industri som ska växa är det inte hållbart. Att gå med vinst är nödvändigt för att kunna produktutveckla, anställa och ta sig an nya marknader.
3. Förädlingsgraden inom industrin måste öka. Ju mer man förädlar en produkt desto mer kan man ta betalt för den. Sverige borde helt enkelt sälja mindre havre och mer havredryck.
4. Sverige behöver en näringspolitik som underlättar i stället för att hindra. Ett av målen i regeringens livsmedelsstrategi är att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Tyvärr motarbetar regeringen och myndigheterna ofta målet, bland annat genom att tillämpa EU-regleringar striktare än andra länder. Vi ska ha tydliga och konsekventa regler, men om de är så strikta att de leder till att svenska företag slås ut av europeiska konkurrenter motverkar de sitt syfte.
De här fyra punkterna är nödvändiga för att Sverige ska ha en livskraftig livsmedelsindustri även på 30–50 års sikt. Så hur kan vi göra det lättare för svenska livsmedelsproducenter att bli lönsamma, växa, exportera och satsa på innovation? För att ge några svar på den frågan har vi undersökt framgångsfaktorerna bakom företag, länder och organisationer som har lyckats exceptionellt väl inom sex viktiga områden – FoU, socialt ansvarstagande, export, livsmedelsstrategi, varumärkesbyggande och samverkan mellan stat, näringsliv och akademi. Vi har samlat resultaten i rapporten ”Goda exempel” som vi släpper i Almedalen den 3 juli.
Vi vill lyfta fram två saker i rapporten som Sverige omgående borde investera i: export och FoU. Både Danmark och Irland har satsat målmedvetet, och framgångsrikt, på livsmedelsexport. Bland annat har man sett till att många ambassader har personal som arbetar med att främja danska respektive irländska livsmedel. I Irlands fall handlar det om över 50 personer. Sverige har två. Danmarks livsmedelsexport står för 17 procent av landets totala export. Motsvarande siffra för Sverige är 4 procent. Här finns alltså en stor potential.
Vad gäller FoU står Holland ut. Genom att samla livsmedelsforskningen till ett universitet, Wageningen, har landet skapat ett attraktivt FoU-kluster som inte bara drar till sig världens bästa forskare, men även livsmedelsföretag som vill dra nytta av deras expertis. Holland investerar fem gånger mer i livsmedelsforskning än Sverige.
Det görs bra saker i Sverige också. Livsmedelsstrategin är en av dem. Nyligen lanserades Sweden Food Arena, ett samarbetsforum för livsmedelsforskning. Regeringens satsning på livsmedelsexport är för liten men lovvärd. De goda exempel vi skriver om i vår rapport visar att med rätt sorts satsningar, tätare samarbete mellan alla aktörer och uthållighet kan man lyfta en hel industri.
Rejäla investeringar i export och FoU skulle vara en utmärkt början. Men vi ska inte glömma att den viktigaste framgångsfaktorn bakom en livskraftig livsmedelsindustri är en näringslivspolitik som skapar förutsättningar för industrin att växa på egna meriter och uppmuntrar till investeringar i framtidens livsmedelsproduktion. Här lämnar dagens näringspolitik mycket att önska.
Sveriges livsmedelsindustri har en fantastisk potential och det är dags att vi utnyttjar den. Vi bedömer att det är fullt möjligt att till år 2025 fördubbla livsmedelsexporten till 100 miljarder kronor per år och skapa 10–15 000 nya jobb i Sverige. Om bara den politiska viljan finns kan Sverige bli en av världens främsta livsmedelsnationer.
Björn Hellman, VD Livsmedelsföretagen
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen