74-tonsbilar allt mer avlägset

Under Skogsåkarmässan i Ljusdal i helgen presenterade Trafikverket hur långt man kommit med att klassa upp vägar till bärighetsklass 4, BK4, för 74-tons bilar. Lokalen var överfylld med ett par hundra förväntansfulla skogsåkare från stora delar av landet.

Men förväntningarna infriades inte.

– Jag hade förhoppningen att kunna presentera fler vägar. Men det kommer jag inte att göra idag, sa Lars Bergman, strategisk utvecklare på Trafikverket.

Sedan tidigare har 8 procent av det statliga vägnätet pekats ut som lämpliga. De ligger i fem kluster som inte har kontakt med varandra (se faktaruta). Lars Bergman menar att ytterligare ett par procent kan komma till utan att några förstärkningsåtgärder behövs.

PREMIUM: Inga 74-tonnare på vägarna i år

Varit missuppfattningar

Uppgiften från Dagens Eko i början av augusti, att 90 procent av de statliga vägarna kommer att öppnas upp för 74 ton, är alltså fel.

– Jag häpnar hur journalister kan missuppfatta. Vi har sagt att ungefär tio procent av det statliga vägnätet kan öppnas upp, säger Lars Bergman.

– Vi håller just nu på med planen från 2018 till 2029. Och där har statsmakten sagt att det blir inga extrapengar till det här. Med nuvarande anslag skulle det ta två planperioder att förstärka 90 procent av det statliga vägverket. Då talar vi om 20 till 24 år.

Lars Bergman understryker att det enbart gäller vid nuvarande anslagsnivå och att den kan ändras.

Klarar högre vikt

Han pekar på att många vägar har en vägkropp som skapats under århundraden och därför är svårbedömda. Samtidigt konstaterar han att de vägar som byggs i modern tid, exempelvis europavägarna, klarar de högre bruttovikterna.

– De motorvägssträckor som byggts på 70-, 80- och 90-talen är naturligtvis byggda för det som komma skall.

Varför de inte inkluderats i planerna för BK4-vägarna blev inte utrett under seminariet.

Svårt för åkarna

Uttalandet fick Ulrik Långberg, branschchef på Sveriges Åkeriföretag, att konstatera att det nuvarande beslutet kommer att beröra färre än 100 av Sveriges 36 000 lastbilar.

– Det blir svårt för åkarna att investera när det blir små plättar av Sveriges vägnät som inte ens knyts ihop. Det talas om åtta-tio procent och det går inte att köpa en lastbil för så lite trafik, säger han och fortsätter.

– Man tycker ju att åtminstone de stora europavägarna kunde utgöra stråk mellan de fem klustren. Det blir svårt att få en relation till en kund när de här klustren inte sitter ihop.

Fråga för politikerna

Det politiska systemet kan snabba på processen genom att anslå mer medel för att förstärka vägarna. Men det återstår att se om den politiska viljan finns.

Många åkare har redan idag förberett sig för 74-tons ekipage på BK4-vägar genom att köpa femaxliga släpvagnar.

– Det är en obetydlig del av godset som flödar i de fem områdena. Nu känns det som att det inte blir någon BK4, konstaterade en av åkarna på seminariet.

Trafikverket föreslår ett 74-tonsnät på strax under 800 mil. Det motsvarar åtta procent av det statliga vägnätets längd. Det kan utvidgas till 10-11 procent det närmsta året.

LÄS OCKSÅ: Bakläxa för regeringen

PREMIUM: Full rulle för påbyggarna

Förslaget

Trafikverket föreslår ett 74-tonsnät på strax under 800 mil. Det motsvarar åtta procent av det statliga vägnätets längd. Det kan utvidgas till 10-11 procent det närmsta året.

1. Västerbottens och Norrbottens län. 220 mil ger möjlighet för transporter till ett flertal av industrierna och sågarna vid kusten.

2. Jämtlands län. 220 mil. Det förslagna nätet saknar direkt koppling mot de stora industrierna vid kusten.

3. Gävleborgs och Dalarnas län. 160 mil. Ett antal terminaler kan dra nytta av nätet, bland annat i Gävle, Söderhamn och Skutskär.

4. Värmlands län. 100 mil. Nätet har tyngdpunkten i länets nordöstra delar.

5. Kronobergs och Kalmar län. 85 mil. Ger möjlighet att nå viktiga sågverk, massabruk i de två länen.