- I framför allt södra Sverige har man rätat en väldigt stor andel av vattendragen, så att de är spikraka diken i stället för naturliga vattendrag. Nu försöker vi återskapa mer naturliga åar igen, säger Niklas Egriell, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, till TT.
Åar ska tryckas ihop igen
Många vattendrag — särskilt i södra Sverige, dikades och rätades ut i slutet av 1800- och i början av 1900- talet för att skapa bättre odlingslandskap. Nu ska de tryckas ihop igen.
Bland annat har arbetet gjort att tidigare fisktomma åar åter har fisk.
Åtgärderna med att räta ut vattendragen var nödvändigt för livsmedelsproduktionen som behövde varje kvadratmeter i början av förra seklet, men i dag har forskare nya kunskaper om hur biologisk mångfald uppnås, hur en naturligare miljö och variationsrik miljö skapas, utan att jordbruket drabbas.
Markägarnas engagemang och vilja samt en god dialog med boende i området beskrivs som nödvändigt för att genomföra de här projekten, rapporterar TT. Det handlar om att leda om vattendrag i betesmarker, inte produktiv jordbruksmark.
- Annars blir det väldigt bökigt för den som äger marken. Det är som livet i övrigt, en stor kompromiss. Det är viktigt att vi har ett väl fungerande jord- och skogsbruk, säger projektledare Ivan Olsson till TT och nämner mycket goda resultat för de vattendrag som grävts om: Fyleån och Klingavälsån i Skåne, som är en del av ett större projekt med återkrökningar med många åar inblandade.
Många inblandade
Fakta: Restaureringsinsatserna sker i samarbete mellan länsstyrelse, kommuner, markägare och berörda intresseorganisationer. Finansieringen sker bland annat med medel från Havs- och vattenmyndigheten, EU, länsstyrelsen och kommuner.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen i Skåne.