Ulf Aronsson

Betesskador av älg i Västerbotten. Arkivbild.

Nyligen släppte Skogsstyrelsen en analys som visade att <a href="https://www.atl.nu/skog/brist-pa-ravara-bromsar-skogsindustrin/">brist på råvara</a> hämmar skogsindustrin. Nu kommer nästa kalldusch, både för industrin och för skogsägarna: En ny analys från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar på ett mycket dåligt tillstånd för ungskogarna i de tre nordligaste länen. På 100 års sikt beräknas det ge ett tillväxttapp på 20 procent jämfört med tidigare beräkningar, motsvarar 7 miljoner kubikmeter per år.

”Läget är väldigt bekymmersamt då det gäller tillväxten. Skadorna är redan ett faktum och nu har vi en negativ utveckling. För att den ska brytas krävs aktiva åtgärder”, säger Urban Nilsson, professor vid SLU, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

”Orsakerna är i huvudsak betesskador av älg, men även föryngringarna skulle kunna bli bättre. Bra markberedning, rätt plantval, bra hantering och val av planteringspunkt betyder mycket. Kostnaderna är väldigt pressade vilket ger mindre tid till ett omsorgsfullt arbete med planteringarna”.

”Skadorna är redan ett faktum och nu har vi en negativ utveckling. För att den ska brytas krävs aktiva åtgärder”, säger Urban Nilsson om de dåliga ungskogarna i norr.

Med perfekta föryngringar och 2 000 förädlade plantor per hektar skulle tillväxten i stället kunna öka med 10 miljoner kubikmeter per år för de tre norrlandslänen, enligt SLU:s beräkningar.

Det dåliga läget i ungskogen innebär att investeringar i föryngringarna till stora delar är bortkastade och nyttan med förädlade plantorna för bättre tillväxt till stor del är förlorad, skriver SLU.

I de ungskogar som redan är drabbade kan läget dessutom bara bli sämre. En stor del av träden är ännu inte över betningssäker höjd, dessutom finns risk att tallbestånden drabbas av de ökande svampangreppen i norr och blir så kallade <a href="https://www.atl.nu/skog/ungskogen-i-norr-hart-drabbad-av-torskate/">multiskadade bestånd</a>.

Ett sätt att åtgärda redan drabbade bestånd är omplantering och/eller byte av trädslag till contorta, sibirisk lärk eller förädlad björk. Men det är dyrt och innebär andra svårigheter.

<h3>Drabbar skogsägare och arbetstillfällen </h3>

Studien om de norrländska ungskogarna är underlag för den nya skogliga konsekvensanalys, SKA 22, som SLU arbetar på tillsammans med Skogsstyrelsen.

”Det är olyckligt att skogsägarnas investeringar i tallungskogar och skogens bidrag till en växande bioekonomi delvis går förlorad. Mindre virkesvolymer drabbar både skogsägare och antalet arbetstillfällen samt minskar skogens positiva klimateffekt”, säger Staffan Norin, regionchef vid Skogsstyrelsen, i ett eget pressmeddelande om skadorna på ungskog.

<h3>Fakta: Ungskogar i norr</h3>De inventerade skogarna är 1-4 meter höga. 90 procent har planterats med tall eller gran och för att få en produktiv skog behövs minst 1 500 unga planterade träd per hektar. I Norrbotten har mindre än 20 procent av ungskogsarealen förutsättningar att nå det målet, i Jämtland är motsvarande siffra knappa 30 procent och i Västerbotten 40 procent. Resten blir blandad barrskog, blandskog med löv eller glesa områden med spontan tillväxt.Källa: SLU

LÄS MER:<a href="https://www.atl.nu/skog/angrepp-av-torskate-tar-dod-pa-tall-i-tornedalen/">Här går tallen en långsam död till mötes</a><a href="https://www.atl.nu/skog/ungskogen-i-norr-hart-drabbad-av-torskate/">Ungskogen i norr hårt drabbad av skador</a><a href="https://www.atl.nu/skog/ungskogarna-i-uselt-skick/">Ungskogarna i uselt skick</a>

Dåliga ungskogar ger på sikt minskad tillväxt med 7 miljoner kubikmeter per år i de tre nordligaste länen. Det visar en ny analys från SLU.

Skogstillväxten i de tre nordligaste länen minskar med 20 procent, visar nya analyser.

Dålig ungskog sänker tillväxten i norr

Skog

Dåliga ungskogar ger på sikt minskad tillväxt med 7 miljoner kubikmeter per år i de tre nordligaste länen. Det visar en ny analys från SLU.