Mikael Gianuzzi

Bondekompis är en kollega med god kännedom om lantbrukarens villkor men också en medmänniska att vända sig till för att få råd. Just nu är stressnivån hög för många lantbrukare efter en mycket torr och varm vår. Det märks hos omsorgsgrupperna. Oron kan gälla djuren, skörden eller konsekvenserna för gårdens ekonomi. Men det handlar också om ”mjuka frågor”.

– Antalet samtal har varit fler i år än någonsin tidigare och nu måste vi öka upp bemanningen. Jag misstänker att antalet påringningar kommer att öka i sommar, säger Maria Hofvendal-Svensson, vice ordförande i LRF Skåne och ansvarig för omsorgsgruppen.

I dag finns sex stycken bondekompisar i Skåne men Maria Hofvendal-Svensson vill upp till tio stycken.

– Vi fick in fem akutsamtal i förra veckan. De flesta handlade om djur och att det är problem med betet som inte räcker till. Det brukar börja där, säger hon.

Men det är också samtal om ”mjuka värden”. Ofta följer det varandra.

– Börjar du bli orolig för din ekonomi så börjar du sova dåligt men vågar inte prata med din respektive för att inte oroa familjen. Lantbrukare är ett rätt ensamt jobb och då kan det kännas bra att ha någon att prata med som förstår hur det är, säger Maria Hofvendal-Svensson.

I bondekompisens roll ingår också att hjälpa till i kontakterna med banker eller myndigheter. Men det kan också vara Länsstyrelsens personal som varit ute på en gård och känner oro för lantbrukaren.

– De frågar alltid först om det är okej att ta kontakt med bondekompis. Blir svaret ja, ringer de oss. Det händer oftare och oftare, säger Maria Hofvendal-Svensson.

Samma sak gäller vid allvarliga fall där det är risk för omhändertagande av djuren.

– Då ringer de till oss först så vi får en chans att tala med lantbrukaren för att se om vi kan hitta en lösning innan beslutet går igenom, säger Maria Hofvendal-Svensson.

En stressfaktor är oftast hoten mot gårdens ekonomi. Det osäkra läget gör att du bör ta kontakt med banken på ett tidigt stadium. Det rådet ger Michael Bengtsson, skogs- och lantbruksansvarig på Sparbanken Skåne.

- Vi är självklart väl medvetna om hur förutsättningarna ser ut i år. Därför uppmanar jag alla att titta över sin likviditetssituation redan nu och hur vi kan hjälpa till att hantera den, säger han.

Michael Bengtsson pekar på att lantbrukaren ändå kommer att få in en del pengar på skörden i höst och att EU-stöden sedan betalas ut.

- Men det är när du ska börja köpa insatsvaror för nästa säsong som det kommer att bli jobbigare likviditetsmässigt, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/smhi-lite-mer-lagtrycksbetonat-vader-i-borjan-av-nasta-vecka/">SMHI: Då kommer regnet</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/risk-for-katastrofskord-i-sverige/">Risk för katastrofskörd i Sverige</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bevattningen-av-potatisfalten-ar-i-gang-rekordtidigt/">Rekordtidig bevattning på potatisfälten</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/torkan-slar-mot-varbruket-i-skane/">”Det här är den torraste maj sedan 1992”</a>

Det torra vädret, bristen på bete till djuren och risken för en låg skörd är stressfaktorer. På LRF i Skåne har antalet samtal till omsorgsgrupp och bondekompis ökat påtagligt de senaste veckorna.

Samtalen till omsorgsgrupper ökar kraftigt.

Allt fler nödrop i torkans spår

Växtodling

Torkan, bristen på bete till djuren och risken för en låg skörd är stressfaktorer i branschen.