Torbjörn Iwarson

<p>Vi har även sett stora prisuppgångar i sen tid på framförallt terminsmarknaden för smör. Hur rimmar det med med Arlas sänkning av a contopriset till 3,02 kronor för mars? Till vår hjälp har vi USDA:s senaste månadsstatistik, terminsnoteringar, statistik från CFTC, mjölkproduktionsstatistik från EU-kommissionen och det allmänna konjunkturläget. Och lite mer. </p>

<p>Veckans stora nyhet på statistikfronten kom i form av det amerikanska jordbruksdepartementets månadsrapport, World Agricultural Supply and Demand Estimates. Marknaden väntade nervöst på att få se ytterligare en sänkning av globala utgående lager av vete, efter att ha handlat upp priset på den kyla och torka som drabbat framförallt Kansas under januari månad och Argentina under februari.</p>

<p>Pampas i Argentina har haft en fraktion av normal nederbörd i början av året. Nederbörden i januari var den lägsta på minst 30 år. Att detta skulle drabba sojabönsproduktionen var säkert. I vart fall skulle den andra skörden bli försenad med bortfall av areal som följd. Per automatik har marknaden antagit att torkan även drabbar landets majsproduktion i första hand och kanske även veteproduktion i andra hand. Till viss del borde folk ha insett att vetet praktiskt taget är skördat, så de borde inte ha blivit så förvånade av rapporten från det amerikanska jordbruksdepartementet i torsdags. </p>

<p>Rapporten, som kom i torsdags kväll, visade ingen förändring för Argentinas veteproduktion. På grund av en uppjustering av produktionen i före detta Sovjetunionen (utanför Ryssland och Ukraina) med 610 kt, innehöll rapporten en uppjustering av global produktion med 540 kt till 758,79 miljoner ton. Lägre konsumtion, på grund av högre pris jämfört med förra månaden, leder sedan till att utgående lager 2018 ökar med 2,79 miljoner ton från förra månadens rapport, till 268,89 mt. Detta är faktiskt ganska negativt. Priset föll ändå inte märkbart, och det beror på att majspriset tog ett kliv uppåt. </p>

<p>Priset på majs har inte hängt med vetepriset uppåt den senaste tiden. Till viss del handlar torsdagskvällens prisuppgång på majs förmodligen om detta, en justering av relativa priser till vete och soja. Till viss del handlar det om att USDA faktiskt sänkte Argentinas produktion med 3 mt. Produktionen höjdes på andra håll vilket ledde till oförändrad global produktion. Däremot sänktes utgående lager med 3,92 mt till 199,17 mt. Det är väsentligt lägre än utgående lager år 2017 (231,86 mt). Det ser alltså positivt ut för majs och priset reagerade därefter. </p>

<p>USDA sänkte Argentinas väntade produktion med 7 mt från 54 mt till 47 mt. I Brasilien, där nederbörd har kommit och spolat bort de värsta farhågorna om La Niña-relaterad torka, höjdes produktionen med 1 mt till 113 mt. Totalt sänktes global produktion med 6,1 mt. Det rasslar genom systemet och kommer ut som 3,7 mt lägre lager, enligt USDA:s analytiker. </p>

<p>AMIS hade förra veckan kommit med en höjning av utgående lager i sin månadsrapport, så detta var något av en positiv överraskning. AMIS höjde sina uppskattningar av majslagren också, liksom för vete. Där marknaden kan ha anledning att bli positivt (med tanke på priset) förvånade, är alltså vad gäller majs och sojabönor. Prisreaktionen återspeglar detta. </p>

<p>Matif hann inte reagera så mycket, men priserna steg där också. Något förvånande steg priserna på vete, mer än i USA. Detta trots att USDA faktiskt anser att nästan hälften av ökningen i lagren på global basis ska ske i EU-28. Jag återkommer till detta mysterium nedan. </p>

<p>Nedan ser vi ett diagram över utvecklingen i USDA:s uppskattade utgående lager för de olika marknadsföringsåren för vete. Om man handlar efter en enkel regel där man köper vete om man ser en lagerminskning i det senaste marknadsföringsåret, och säljer om man ser en lagerökning, har man tjänat pengar. Enligt den regeln ska man nu försöka sälja vete, eftersom vi ser en lagerökning i jämförelse med förra månaden för 201718. </p>

<p>Enligt samma regel, bör man försöka köpa majs och sojabönor. Majs får väl från svensk horisont översättas med foderspannmål. Det kanske är därför Matif reagerade positivt förresten? Matifkontraktets ”kvarnvete” är av den lägsta kvaliteten, på gränsen till fodervete. En del går så långt som att kalla det för ett "glorifierat fodervete". Vete, särskilt om det är av god kvalitet, kanske det är läge att sälja. Marknaden prissätter fortfarande terminer på vete i Chicago med en kraftig lagringspremie. </p>

<p>Här spelar också valutakursrörelser in och där ligger förmodligen förklaringen till Matifs positiva avslutning på såväl vete- som rapsterminsmarknaderna. Efter att den Europeiska Centralbankens chef, Mario Draghi, talade i torsdags, började euron falla mot dollarn. En lägre kurs på euron innebär att priset på vete (och raps) i euro måste stiga i pris, för att bevara ”lagen om ett pris” i världen. På samma sätt, var en viktig drivkraft bakom högre priser i Chicago i januari, den ovanligt svaga dollarn. Detta kan ha vänt nu. Om valutatrenden har vänt, kommer Matif att gå starkare än Chicago, allt annat lika. </p>

<p>Varför skulle valutatrenden vända, och dollarn stärkas? Jag kan egentligen inte förstå det, mer än att det verkar vara väldigt trögt med tillväxten i EU. Jag tycker folk borde ställa sig frågan: vem ska finansiera det väsentligt mycket större amerikanska budgetunderskottet efter skattereformen? Det är knappast tänkt att Kina ska göra det. Några saudiska petrodollars finns inte. Saudiarabien lånade i veckan upp pengar för att finansiera sitt eget budgetunderskott. Japans centralbank köper till och med japanska aktier varje vecka för att stimulera sin egen ekonomi. Vem finns då kvar?</p>

<p>Meteorologer gör prognoser för kommande väder och de har blivit väldigt bra på det. Nästa dags väderleksprognos har en träffsäkerhet på nästan 90 procent. Man har blivit bra på att modellera väder, som är ett kaotiskt system. Det är kaotiskt av första ordningen, skulle man kunna säga. Finansiella marknader är också kaotiska system, men när alla aktörer gör sina egna prognoser och sedan handlar utifrån dem, påverkar de marknaden. Det kanske inte alls blir som förutspått då. Meteorologers prognoser påverkar inte vädret. Marknader kallas då för kaotiska system av andra ordningen. Det är mycket svårare att göra träffsäkra prognoser på dem. </p>

<p>Spannmålsmarknaden passar ganska bra in på ett kaotiskt system av andra ordningen, medan jag tycker mjölkmarknaden är mer lik väder. Det finns få aktörer som handlar och påverkar mjölkmarknaden. Men även för mjölk börjar marknaden mogna. Mjölkbönderna har reagerat snabbare än förut på prisförändringen som varit de senaste månaderna. </p>

<p>I november skrev jag här att eftersom terminsmarknaden på EEX fallit så mycket borde Arlas pris falla ned mot 3 kronor. Arlas a contopris för mars är 3,02 kronor. Det är ett fall från 3,70 i november. Fler borde titta på terminsmarknaden för mjölk för i den återspeglas framtiden för avräkningspriset. Frågan är, naturligtvis, vart tar priset vägen från och med nu?</p>

<p>Terminsmarknaden för framförallt smör har vänt upp kraftigt från en botten på 4 000 euro per ton i början i januari. I mitten av februari stod den strax över 5 000 euro, dvs en uppgång i pris på 25 procent. I mars har priset backat till 4 675 euro, men det är ändå en återhämtning jämfört med januari. Däremot är priset långt under de 7 000 euro som smör kostade per ton i september, innan prisfallet började i oktober. </p>

<p>Terminspriserna framåt i tiden, ser nu i mars (pris från i torsdag vid stängning) ut som de gjorde för en månad sedan. De ligger kvar på en väsentligt högre nivå än de gjorde i början av januari, som vi ser i diagrammet nedan. </p>

<p>Det mer volatila spotpriset på mjölkråvara i Nederländerna föll från ca 4,25 kronor per kilo ned till under 2 kronor under samma period. Nu har priset återhämtat sig till 2,87 kronor (i veckonoteringen från i torsdags). Ett syntetiskt mjölkpris härlett från spotprisnoteringarna i nordvästra Europa på SMP och smör ger ett pris på 3,71 kronor per kilo. Drar man bort processkostnaden på 40 öre, som den historiskt har varit i jämförelse med Arlas a contopris, får man 3,31 kronor per kilo. Det innebär att Arlas notering, som för mars är 3,02 kronor, har potential att höjas de kommande månaderna. Detta förstås givet att marknaderna håller sig stabila. Nedan ser vi prisutvecklingen för några olika serier. Det är ett syntetiskt mjölkpris härlett ur GDT:s helmjölkspulver-notering, WMP, utan avdrag för processkostnad, Arlas a contopris, spotprisnoteringen i Holland och det syntetiska mjölkpriser härlett ur EEX spotprisnoteringar för smör och SMP, även det utan avdrag för processkostnad. </p>

<p>Vad som faktiskt talar för att marknaden kan fortsätta att utvecklas positivt är den senaste statistiken från Eurostat på mjölkproduktionen i EU. Under det andra halvåret 2017 ökade mjölkproduktionen med i genomsnitt 4,5 procent på årsbasis för de sju stora producentländerna i EU, de "sju systrarna". För januari har inte alla dessa länder rapporterat, men räknat på de som har, är ökningstakten bara 1 procent. </p>

<p>Prisfallet har alltså haft effekt på Europas mjölkproducenter. De har dragit ned på ökningstakten och det ger stöd åt marknadspriset. </p>

<h3>Råvarumarknaden mot bakgrund av konjunkturläget</h3>

<p>Hur vi än ser på global konjunktur är den förmodligen nära toppen. Alla länder i världen, utom fyra, uppvisar tillväxt i BNP. Arbetslösheten är på bottennivåer och minskningen har planat ut. Det tyder på att kapacitetstaket känns av och det brukar leda till två saker. Dels har kapitalmarknaderna en tendens att svalna. Det blir ju inte bättre, men det kan bli sämre tider snart. Dels börjar inflation dyka upp och det alla väntar på, är inflation i löner. Råvaror är till skillnad från aktier inte framåtblickande, utan styrs av utbud och efterfrågan just nu. När konjunkturen är så "het" i världen arbetas lager ner och ett stigande pris ransonerar konsumtionen och stimulerar mer produktion. Detta kan pågå samtidigt som kapitalmarknaden sjunker i kurs. Man brukar säga att råvarumarknaden är "sen-cyklisk" och vi är sent i konjunkturcykeln nu. </p>

<p>Det betyder att "risken" helt klart är på uppsidan i råvarupriserna. Det gäller inte bara jordbrukets produkter, utan även drivmedel. </p>

<p>Om vi ska återkomma till att marknaden är ett kaotiskt system av andra ordningen, kan vi titta på vad smarta placerare gör, via terminspositionsrapporten från finansinspektionen för terminsbörserna i USA, CFTC. Institutionella investerare (t ex pensionsfonder och hedgefonder) har köpt terminer på vete, soja och majs den senaste tiden. De har vänt en nettosåld position i majs och sojabönor till en nettoköpt på ett par månader. I vete är de fortfarande nettosålda och har förmodligen börjat bekymra sig för det. </p>

<p>En historisk studie visar, all tillskriven smarthet till trots, att det varit lönsamt att ta motsatt position till dessa institutionella investerare. Det talar mot att uppgången i majs och soja ska fortsätta, men talar för en fortsatt prisuppgång på vete. Alltså tvärt emot vad USDA-rapporten föranleder oss att tro. Min egen tolkning är att jag tror att soja och majs har åtminstone lite grand kvar på uppsidan, medan det kan bli svårare för vetet framöver. Förmodligen har vi emellertid sett botten på priserna i den här cykeln. </p>

<p>Marknadsanalys. Vete- och sojabönsterminerna har gått upp kraftigt den senaste månaden. Är det början på en trend, och har vi redan sett toppen på trenden? Vad är marknadsläget? Jag ska gå igenom hur jag ser på läget.</p>

Har vi redan sett toppen?

Marknad

Vete- och sojabönsterminerna har gått upp kraftigt den senaste månaden. Är det början på en trend, och har vi redan sett toppen på trenden? Vad är marknadsläget? Det är frågor Torbjörn Iwarson ställer i dagens analys.