Edvard Hollertz

Vi befinner oss i en föränderlig tid. Den digitala utvecklingen lär stöpa om många branscher i grunden.

Ett talande exempel på utvecklingen är 3D-printade hus. De tidigare små skrivarna som kunde skapa föremål av en digital ritning har växt till stora bjässar som kan skapa hus av cement. I Nederländerna gick det första flyttlasset till ett 3D-printat hus i början av maj.

De digitala framstegen är just nu så stora att det inflytelserika Världsekonomiska ­forumet anser att vi befinner oss i den fjärde industriella revolutionen. Det understryker allvaret.

Var och en av de tidigare industriella revolutionerna har förändrat världen på ett genomgripande sätt. Den första industriella revolutionen inleddes med ångmaskinen 1784. Nästa stora förändring var massproduktion och elektricitet 1870. Sedan kom IT och automatisering 1969.

Den fjärde industriella revolutionens uttryck är bland annat ett nät som snart alla människor är uppkopplade till, självkörande bilar på vägarna och 3D-skrivare för reservdelar på bilverkstäderna. Det är en utveckling som har potential att göra stora grupper arbetslösa.

En bransch som det dock går att vara säker på kommer att finnas kvar är den livsmedelsproducerande. Människor kommer alltid att behöva mat.

Det är inte heller bara digitalisering som driver utveckling. Förändringstakten påskyndas av behovet av att ställa om till en hållbar värld.

Politiken använder sina verktyg för att stoppa klimatförändringarna – förbud, regler och subventioner.

Näringslivet å sin sida styr investeringar till hållbara affärsverksamheter och idéer. Ett uttryck för det senare var att Arlas gröna obligation snabbt blev övertecknad när den lanserades på den svenska marknaden den 7 maj.

Det lär också vara i näringslivet i allmänhet och i det gröna näringslivet i synnerhet som den hållbara och allt mer digitaliserade världen tar form.

Privata företag är ofta långt bättre än staten på att förena digitala och tekniska framsteg med hållbara affärsmodeller. Exempelvis blev elbilarna stora först efter det att Tesla skapat en attraktiv konsumentprodukt. Statlig innovation blir däremot ofta dyr och dålig.

Så för att Sverige ska klara omställningen behövs goda förutsättningar för innovativa företag. Särskilt små sådana, där de mest spännande framstegen ofta sker. Och är det något som det bör satsas på är det de gröna näringarna. Det är den enda självklara framtidsbranschen.

Men i Sverige verkar stat och regering oförmögen till att på bredare front släppa lös innovationsglädjen.

Livsmedelsstrategin framstår allt mer som en papperstiger. Och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är regeringens kanske mest osynliga statsråd.

Det var på sitt sätt talande att förra veckan avslutades med upprörda ord om att Livsmedelsverket föreslår kraftigt ökade avgifter för livsmedelskontroller från 2022. Enligt LRF (12/5) handlar det över tre år om mer än 50-procentiga höjningar som gäller kontroller i samband med slakt men även en rad andra anläggningar från mejerier till småskalig livsmedelstillverkning.

När den fjärde industriella revolutionen förändrar världen och investerare letar med ljus och lykta efter hållbara placeringar så uppmuntrar den svenska staten livsmedelsföretagen i den gröna framtidsbranschen med en avgiftshöjning. Det är som om den hållbara revolutionen är inställd i Sverige.

Den fjärde industriella revolutionen är här, men i Sverige hindras innovationsglädjen i den gröna framtidsbranschen, skriver ATL:s Edvard Hollertz.

I Sverige hindras innovationsglädjen i den gröna framtidsbranschen.

Ledare: ”Är revolutionen inställd?”

Livsmedelsförädling

I Sverige hindras innovationsglädjen i den gröna framtidsbranschen, skriver ATL:s Edvard Hollertz.