Arlas företrädare har i svaret ovan gillrat en så kallad retorisk rävsax, genom att skriva att ledartexten är ”ett exempel på antingen konspirationsteorier eller okunskap”. Alla svar på det blir fel. Och en rävsax är ett klassiskt grepp för att i brist på egna argument framställa sin meningsmotståndare i dålig dager.
Arla brister i argumentationen
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Arlas svar innebär också en sågning av den politiska visionen som har väglett Sverige sedan EU-inträdet – att svenska livsmedel har ett mervärde. I stället verkar stordriftsfördelar vara enda möjligheten och priset den enda konkurrensfördelen.
Att det inte finns en uppsjö av framgångsrika helsvenska mejeriföretag tas som bevis för att det inte heller är någon idé med ett svenskt mjölkpris. Det har ett uppenbart motargument. Eftersom Arla är den dominerande aktören på marknaden måste alla andra aktörer förhålla sig till Arlas prisnivåer. Dessutom saluför Arla mejeriprodukter gjorda på svensk mjölk, men utan ett svenskt mjölkpris kan inte konsumenternas påstått höga betalningsvilja kopplas till det pris svenska producenter får för sin produkt. Det är en annan typ av rävsax från Arla.
Edvard Hollertz
Ledarskribent ATL