Hej Irene! Djurhållningen är helt central och mycket viktig för oss Arlabönder som verkar i Europa. I januari 2020 introducerade vi en uppdaterad och förbättrad version av vårt kvalitetsprogram Arlagården med ännu större fokus på djurvälfärd. Fyra gånger om året ska varje ko bedömas på fyra områden – hull, hältor, skador, renhet – som är viktiga för hennes välbefinnande.
Arla ställer större krav än lagstiftningen
Syftet är att alla kor inom Arla-kooperativet ska må bra, oavsett var de finns. Det skriver Inger-Lise Sjöström, styrelseledamot i Arla och mjölkbonde, i denna replik.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vårt kvalitetsprogram Arlagården hade högre krav än svensk djurskyddslagstiftning, och nu har det uppdaterats och förbättrats med ännu större fokus på djuromsorg. Dessa regler gäller faktiskt för alla Arlagårdar i alla länder.
Sverige har en beteslagstiftning vilket man inte har i andra länder, medan kossorna i till exempel Storbritannien ofta går ute minst lika länge. Och andra länder har till och med fler djur i lösdrift än Sverige.
Så även om det ser lite olika ut på olika marknader så har vi gemensamma regler för att säkra djurhållningen. Och reglerna utvecklas hela tiden – syftet är att alla kor ska må bra, oavsett var i Arla de är.
Arla är ett kooperativ där vi ägare delar på alla intäkter och kostnader, oavsett om de säljs på den lokala marknaden eller exporteras utanför Europa. Allt detta bygger på att vi har gemensamma kvalitetssystem och ett gemensamt mjölkpris i hela kooperativet.
Inger-Lise Sjöström
Styrelseledamot Arla och mjölkbonde
LÄS OCKSÅ: ”Arla sviker svensk djurhållning”