Den svenska invägningen sjunker. Sämre konkurrenskraft på grund av tuffare regler och högre skatter gör det svårt för svenska mjölkbönder att konkurrera när avräkningspriset bestäms av världsmarknaden. Samtidigt presterar Arla Sverige starka rörelseresultat år efter år. Men som kooperativ ska Arlas medlemmar dela på kostnader såväl som intäkter. Det har resulterat i att en betalningsmodell baserad på den svenska intjäningen diskuteras allt mer.
Arlas prismodell splittrar bönderna
Frågan om ett nationellt svenskt pris eller det gällande kooperativa, delar i viss mån Arla-kollektivet. Det visar en rundringning som ATL gjort.
Hårdare lagkrav
Claes Jonsson, mjölkföretagare från Tibro, menar att Arla måste införa ett nationellt pris som återspeglar intjäningen på den nationella marknaden.
– Eftersom vi har hårdare lagkrav än de andra länderna så går det inte att producera på samma villkor. Det leder till att vi tappar produktion.
Men om de svenska priserna skulle sjunka?
– Det är smällar vi får ta i så fall, rättvisan är större än nu när vi ger pengar till andra länder som då kan producera ännu mer vilket sänker vårt gemensamma pris.
Mats Ekström är mjölkföretagare på Gotland och förtroendevald i Arlas representantskap. Han menar att det handlar om att få ersättning för merkostnaderna och att Arla ska stå för notan.
– Till exempel GMO-friheten, som vi nyligen fått 1 eurocent i ersättning för per kilo mjölk. Det är bra, men jag menar att den ska vara 2 eurocent, säger Mats Ekström.
Minskad invägning
Han nämner också merkostnader som det svenska beteskravet, förbudet mot avel på belgisk blå och förbudet mot att sprida slam på åkrarna.
– Totalt handlar det om en extraersättning på 50 öre per kilo mjölk. Arla måste börja ersätta om de vill ha tillräckligt med svensk mjölk. Invägningen minskar och det är Arla som får ta den största smällen.
Andra ATL talat med menar att det skulle vara värre om Arla inte var globala.
– Självklart förs den här diskussionen hela tiden i ett kooperativ av Arlas storlek och man hör röster både för ett nationellt pris och den modell vi har idag. Jag tror personligen på kooperativet för vi måste ha volymerna för att kunna konkurrera, säger Thomas Bäck, kretsordförande i Uppland.
– Just nu är den svenska marknaden ett draglok, men den kan gå i sank också, fortsätter han.
Håkan Nilsson är kretsordförande i Jämtland.
– Vi har diskuterat den här frågan länge och det är bra att den finns. Men jag tror inte att man kan ha för stora skillnader i ett kooperativ. Jag tror också att kunderna och marknaden kommer att styra mer och mer mot det nationella, säger han och fortsätter:
– Ska man diskutera konkurrensnackdelar är det staten som borde kompensera oss för det tuffare och dyrare regelverk vi har. Inte vårt mejeri.
Har tagit beslutet
Arla hänvisar till att ägarna en gång röstat om strukturen på företaget.
– Arla Foods är ett globalt mejeriföretag och en kooperativ förening som ägs av mjölkbönder. Arlas svenska mjölkbönder har beslutat att vara med i kooperativet och med denna prismodell. I ett kooperativ delar man på kostnader och intäkter. Det är själva grundidén. Man delar också på produktionsutveckling och den globala försäljningsorganisationen som verkar på den globala marknaden, säger Erik Bratthall presschef Arla Sverige.