Anders Kristensson

Grenar och toppar på kalhygget kallas grot och används i allt högre utsträckning till bioenergi på värmeverk och i industrin.

– Tidigare var det ingen lönsamhet att samla ihop groten, berättar inspektorn Stefan Gabrielsson på Trolle Ljungby gods.

Stefan Gabrielsson, inspektor på Trolle Ljungbys gods ser bara fördelar med askåterföring.

När priset steg på groten för 5-6 år sedan blev det intressant för skogsägare att ta ut grot som nu ger vinst. På Trolle Ljungby gods säljs grot i dag som blir till bioenergi motsvarande 10-15 000 megawattimmar per år.

– För att kunna ta ut groten i skogen långsiktigt måste vi återföra askan för att bibehålla näringsbalansen i marken, förklarar Stefan Gabrielsson.

Groten innehåller det mesta av trädets näringsämnen och därför blir återföringen viktig. Askan innehåller magnesium, fosfor, kalium och kalcium och balanserar försurningen som uttaget av groten ger upphov till.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/segdragen-arrendetvist-ar-over/">De får köpa sin gård av greven</a>

För att inte all näring ska följa med groten ut låter Stefan grenarna ligga kvar på hygget över sommaren. Mycket av barren hamnar på backen och ger näring tillbaka till marken. En del av grenarna hamnar på skogsbilvägarna för att undvika markskador och plockas inte ut som grot.

För att återföra näringsämnen efter grotutag sprids 3 ton torrsubstans aska per hektar skogsmark.

Bokskogen sköts med ett blädningsbruk på Trolle Ljungby. Vart femte år görs någon form av åtgärd i bokskogen, stora träd avverkas eller småträd gallras.

– Det gäller att tänka sig för när man tar ut bokskogsgrot. Eftersom det ger ett riktigt bra pris, energiinnehållet är högt, är det lätt att ta ut för mycket bokgrot. Vi tar aldrig ut groten i första gallringen för att inte näringsbalansen ska bli negativ.

– Vi har inga referensytor vilket gör att vi inte vet hur mycket tillväxten påverkas av askåterföringen, säger Stefan Gabrielsson. Resultatet av askan får vi se först när vi avverkar skogen.

Aska som sprids i skog som ska bli massaved måste återföras senast ett år innan avverkning för att undvika risk för små svarta korn i pappret.

Vanligtvis återförs askan på Trolle Ljungby efter första gallringen när skogsvägar körts upp. Därefter ges en andra askåterföring vid 2:a eller tredje gallringen.

– Påverkan på markvegetationen är liten, berättar Stefan. Risvegetationen kan påverkas lite men hittills har vi inte fått några klagomål från friluftslivet.

Den härdade askan försvinner snabbt ned i vegetationen och påverkar vegetationen mycket lite.

Askan sprids från en skotare med en specialvagn. Det är Henrik Pedersen på Askungen Vital som återför aska på Trolle Ljungby i år.

– Askan är härdad i några månader vilket gör att ph går ned till 9-10, berättar Henrik Pedersen. Efter några regn ser man knappt den bruna jordliknande askan.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/godsen-som-far-mest-i-gardsstod/">Godsen som får mest i gårdsstöd</a>

Askan som kommer från rena biobränslen analyseras på tungmetaller för att ingen tillförsel av tungmetaller ska ske. Det ska inte finnas mer tungmetaller i skogen efter askåterföringen än normalt. Askanalysen ska med i skogsägarens samrådsansökan till Skogsstyrelsen som ska godkänna spridningen.

– Kostnaden för askåterföringen står energiproducenten för. Annars hade energiproducenten fått betala för att deponera askan. Det enda vi behöver betala är en administrativ kostnad, säger Stefan Gabrielsson.

Stefan Gabrielsson, inspektor på Trolle Ljungbys gods ser bara fördelar med askåterföring. Det är bra för näringsbalansen i marken och för att neutralisera försurningen som grotuttaget medför.

Ägare: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister.

Areal total 12 400 hektar varav 6 400 hektar produktiv skogsmark bestående av 1/3 gran, 1/3 tall och 1/3 löv varav 1 700 hektar bok.

Inspektor Stefan Gabrielsson är den enda anställda på skogssidan. En skogskonsult på deltid. En skördegrupp och fem manuella huggare går på entreprenad på årsbasis.

Avverkar 45 000-50 000 m3/år och skogen omsätter cirka 25 miljoner kronor årligen.

På 1990-talet började de första försöken med askåterföring och det har pågått i större skala de senaste 20 åren.

3 ton aska/hektar torrvikt är normaldosen vid askåterföring.

Under omloppstiden får aska återföras två gånger med minst 10 års mellanrum.

All aska kommer från ren bioenergiproduktion.

Forskning på askåterföring har visat att torvmark får en markant tillväxtökning med askåterföring eftersom det råder brist på ämnen som fosfor och kalium i torvmark.

Ingen tillväxtökning sker på mager mineraljord.

Bördig mark med gran kan få en tillväxtökning på grund av att de tillförda näringsämnena ökar nedbrytningen av biologiskt material.

Forskning visar på negativa effekter efter 35 år på näringsämnena efter grotuttag. Om man askåterför blir näringsbalansen bättre.

Plantförsök visar på positiv effekt på tillväxten efter askåterföring på grotuttagshyggen.

Förra året återfördes aska på drygt 11 000 hektar.

Mest askåterföring sker i Götaland.

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sodra-skalar-upp-askaterforing/"> Södra skalar upp askåterföring</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/kopa-skog-inte-del-av-strategin/">”Köpa skog inte del av strategin”</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ibland-blir-man-uppgiven-nar-hjortarna-tar-allt/">Dovhjortarna äter upp hans skörd</a>

På Trolle Ljungby gods mellan Bromölla och Kristianstad började man med askåterföring på skogsmarken 2004. I år är det femte gången som aska återförs. Totalt har 1 700 hektar skog behandlats med aska och i år sprids aska på ytterligare 220 hektar.

På Trolle Ljungby gods ser man bara fördelar med askåterföring i skogsbruket.

Askan ger godsets omsättning ny näring

Skog

På Trolle Ljungby gods sysslar man med askåterföring för att neutralisera försurningen från grottuttaget.