Tove Nilsson

Den ihållande torkan sommaren 2018 gav stora skördeförluster på många håll i Sverige. Hela landets spannmålsskörd blev 43 procent lägre än femårsgenomsnittet och den lägsta sedan 1959.

Det blev ett hårt slag mot många växtodlingsföretag som förlorade en stor del av sina intäkter. Men de flesta företagen har repat sig ganska väl vid det här laget, enligt chefer på fyra banker som ATL har talat med.

– Till viss del har man återhämtat sig, men det tar mer än ett år att återhämta sig efter ett år som 2018 för dem som drabbades hårdast. Likviditeten är nog generellt ansträngd fortfarande för de rena växtodlingsföretagen, säger Ingvar Karlsson, affärsspecialist på Länsförsäkringar Bank.

Ingvar Karlsson, affärsspecialist Länsförsäkringar Bank i Skåne.

Värst drabbades de företag som inte kunde uppfylla ingångna spannmålskontrakt och därmed fick betala eventuella avgifter och mellanskillnader på grund av utebliven avtalad leverans. Vissa med fastprisavtal fick även sämre betalt jämfört med marknadspriset vid leveranstiden.

– De lantbrukarna har nog haft det tuffast att komma tillbaka och är nog inte tillbaka rent ekonomiskt, utan de får fortfarande kämpa. De skördar som vi har nu – 2019 var ett väldigt bra år och 2020 är också bra – har inte kompenserat fullt ut ändå, säger Ulrik Wedelin, affärsområdeschef för Skog och lantbruk på Handelsbanken.

Andra, som inte hade fastprisavtal och kunde ta del av prisuppgången under säsongen, fick i stället sina skördeförluster delvis kompenserade av högre priser.

Ulrik Wedelin, affärsområdeschef Skog och lantbruk, Handelsbanken.

Enligt bankcheferna är det väldigt få växtodlingsföretag som har gått i konkurs eller lagt ned på grund av krisen 2018. Den kan däremot ha påskyndat strukturomvandlingen i viss mån, enligt Per Lindblad, vd på Landshypotek.

Lantbrukare har klarat sig genom krisen med hjälp av olika lösningar såsom amorteringslättnader, förlängda leverantörskrediter, arbete utanför företaget och avyttring av fasta tillgångar som fastigheter och maskiner.

– Det kunde vara tillgångar som man hade tänkt sälja av och då blev detta det året man gjorde det, säger Ingvar Karlsson.

Ulf Möller, segmentsansvarig för skog och lantbruk på Swedbank, är inne på samma spår.

– Många av växtodlingsföretagen hade lite reserver i ladan i olika former. De klarade sig genom att helt enkelt ta av sina reserver. Det är min upplevelse. Och man snålade. Man var sparsam eftersom man inte hade några pengar.

Ulf Möller, segmentsansvarig för skog och lantbruk på Swedbank.

2018 års torka ledde också till att gårdsinvesteringarna gick ned, men nu kan en ökning skönjas, enligt Ulrik Wedelin.

– Vi ser en tendens att när man nu har fått en ekonomiskt något stabilare situation så passar man på att se över sina tillgångar i byggnader och maskinpark och gör investeringar som inte blev av 2018.

Många växtodlingsföretag har kommit en bra bit på vägen i sin ekonomiska återhämtning efter torkåret 2018. Men en del har det fortfarande tufft.

Många växtodlingsföretag har klarat sin ekonomiska återhämtning bra - men inte alla.

Återhämtningen efter torkan pågår ännu

Växtodling

Många växtodlingsföretag har kommit en bra bit på vägen i sin ekonomiska återhämtning efter torkåret 2018. Men en del har det fortfarande tufft.