I en artikel den 17 augusti skrev Svenska dagbladet om att tio länsstyrelser i södra och mellersta Sverige under augusti och september ska genomföra en kampanj och idka tillsyn över strandskyddet. Artikeln är rena skrämselpropagandan och har skapat oro hos många fastighetsägare.
Har staten rätt att konfiskera din brygga?
”Artikeln är rena skrämselpropagandan och har skapat oro hos många fastighetsägare.”, miljöjuristen Gunilla Sellberg tycker till om sommarens nyheter angående strandskyddet.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Strandskyddet infördes 1975 över hela landet för att begränsa byggnation nära vattnet. Människor ska kunna komma ner till vattnet för att bada eller för att med båt lägga till och göra strandhugg. Av landets 42 000 mil strand (exklusive små sjöar och vattendrag) är 13 procent bebyggt (i Västra Götalands län 20 procent, Stockholms län 30), det är aldrig långt till en klippa eller vik. I sommar har sjönära fritidsliv varit viktigt för alla.
Reglerna om strandskydd återfinns i Miljöbalkens 7:e kapitel. Enligt lagen så krävs det dispens från strandskyddet för byggnader. Däremot finns det inget lagkrav på strandskyddsdispens för anläggningar såsom bryggor.
Det är den som vill bygga en brygga som själv ska bedöma om platsen är allemansrättsligt tillgänglig och om byggnationen av bryggan kan komma att hindra eller avhålla allmänheten från att beträda området som de annars skulle ha fått färdas fritt över. Hen ska också bedöma om byggandet av bryggan väsentligt kommer att förändra livsvillkoren för djur- och växtarter?
Om man kan svara nej på båda dessa frågor så har man enligt lagen rätt att bygga en brygga. Det är myndigheten som måste bevisa att bryggan när den byggdes var olaglig, att den vid den tidpunkten påverkade något av strandskyddets båda syften. Syftet avseende väsentligt förändrade livsvillkor för djur- och växtarter infördes först 1994.
Trots det kräver myndigheterna strandskyddsdispens numera, så var det inte när lagen infördes 1975. Om myndigheterna kräver strandskyddsdispens för att bygga till exempel en brygga blir det betydligt svårare att få tillstånd till ett bygge. Då krävs det "särskilda skäl" och det är den enskilde som har bevisbördan för att byggnationen inte påverkar något av strandskyddets syften.
Om myndigheten finner att byggnationen påverkar allmänhetens tillgänglighet så finns det en ytterst liten möjlighet att få dispens men om den väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- och växtarter så finns det inga dispensmöjligheter alls förutom hos regeringen. Lagen medger ingen skillnad för kommunerna själva, byggbolagen eller enskilda när det gäller bedömningen ”väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- och växtarter”.
Det är bra att länsstyrelserna idkar tillsyn, men även de har att följa lagarna som grundar sig på den allmänna folkviljan, riksdagen.
Gunilla Sellberg
Miljöjurist, Sellbergs Miljöjuridik AB