Bakslag för regeringen om skogen och klimatet
Alliansen anser att de vann en seger för svenskt självbestämmande i skogen. Regeringen anser att det var en förlust för klimatarbetet i hela EU.
När regeringen sökte ett konkretiserat mandat för de pågående förhandlingarna om lantbrukets roll i EU:s klimatarbete hos miljö- och jordbruksutskottet fick den se det ändrat av en majoritet bestående av Allianspartierna och Sverigedemokraterna.
Regeringens förslag att medlemsländerna ska kunna välja mellan att beräkna referensnivåerna för avverkning av skog antingen utifrån en historisk nivå eller utifrån en prognos om framtida avverkningar avvisades av oppositionen. Sverige ska bara driva den senare varianten.
Kompromiss senare?
– Den svenska positionen måste vara att förorda antingen det ena eller det andra. Sedan är det mycket möjligt att saker i ett senare skede blir någon kompromisslösning, men då får man ta ställning till den då, säger Jonas Jacobsson Gjörtler, Moderaternas gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet.
Oppositionen fick också igenom att Sverige ska förespråka en större marginal innan avverkning av skog räknas som ett utsläpp. Regeringen anser att förändringarna öppnar kryphål för länder som vill undvika sitt klimatansvar, medan oppositionen menar att de förhindrar ovälkommet EU-inflytande i skogen.
Oförändrad formulering
En formulering som förblev oförändrad är att medlemsländerna ska beräkna och göra eventuella ändringar i referensnivåerna för avverkning själva.
– Den positionen har vi haft hela tiden, säger Eva Svedling, statssekreterare hos klimatminister Isabella Lövin (MP) och den som representerade regeringen vid mötet i miljö-och jordbruksutskottet.
Kritik om passivitet
Från Allianshåll har regeringen kritiserats för att vara passiv i diskussionerna med övriga EU-länder. Regeringen har hävdat att den är aktiv. Utan insyn i de slutna förhandlingarna på rådsnivå står ord mot ord. Ett faktum är att Sverige valde att inte underteckna ett brev från 10 EU-länder till ordförandelandet Malta och EU:s klimat- och jordbrukskommissionärer där skogsrika länder framställs som missgynnade i det förslag som förhandlas. Bland de undertecknande länderna finns Finland, ett land som av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ofta framställs som en allierad när EU debatterar skogspolitik.
– Det tycker vi är rätt anmärkningsvärt. Man borde verkligen försöka kroka hand med de här länderna som har liknande intressen, säger Jonas Jacobsson Gjörtler vars oro för att det svenska självbestämmandet i skogen hotas av klimatförslaget inte stillats.
För stort utrymme
Regeringen ansåg dock att de förslag som läggs fram i brevet ger allt för stort utrymme att använda skogen som ett sätt att slippa minska på klimatutsläpp. Eva Svedling anser att talet om riskerna för självbestämmandet för med sig egna risker, större än de som utmålas för ett väl fungerande skogsbruk.
– Vi har inte sett att det är hotat. Snarare har vi sett att när man målar upp det som att det skulle vara hotat så skapar man möjlighet för andra länder att använda den här skapade, uppblåsta skogsbrukskritiken för att inte göra det de skulle behöva göra för att nå målen i Paris-avtalet.
Förhandlingarna om EU:s klimatarbete
EU-kommissionen lade ett lagförslagspaket om hur EU ska leva upp till Paris-avtalet i somras. Där fick lantbruket för första gången ett skarpt utsläppsmål. Nu bereder medlemsländerna och EU-parlamentet var för sig sina respektive förhandlingspositioner. Rådets ordförandeland Malta planerar att medlemsländerna ska ha enats om ett ingångsbud till sommaren.
Den svenska förhandlingspositionen förankrades av regeringen i EU-nämnden i höstas, efter att först ha diskuterats i miljö- och jordbruksutskottet. De nya ståndpunkterna anses ligga inom det givna mandatet, så de behöver inte tas upp i EU-nämnden.