Ulf Aronsson

Andelen godkända föryngringar ökar. Det visar Skogsstyrelsens rapport om återväxtuppföljningen 1999-2016. 2016 var rekordhöga 89 procent av föryngringarna godkända, att jämföra med 73 procent 1999.

Men uppföljningarna görs 5-7 år efter avverkning och visar därför inte hur föryngringarna görs i dag, utan resultaten av beslut som togs för flera år sedan.

För att få bättre kunskap om nuläget har Skogsstyrelsen tittat på plantförsäljning och vilka föryngringsmetoder skogsägarna anger i avverkningsanmälningarna.

– Försäljningen av tallplantor ökar något men det säljs fortfarande mest gran. Samtidigt minskar försäljningen kraftigt av contorta och övriga barrträd som lärk, sitka- och Douglasgran, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

– Valet av metod följer trenderna från inventeringarna: Plantering ökar medan naturlig föryngring, sådd och plantering under skärm minskar.

Sedan 2000 har naturlig föryngring minskat från 35 till 14 procent av arealen. Samtidigt har plantering ökat från 63 till 80 procent och 2022-2025 uppskattar Skogsstyrelsen att det kommer vara 83-84 procent.

Tidigare stod de privata skogsägarna för en stor del av variationen i föryngringarna med en hög andel fröträd och föryngringar under skärm. Men i takt med att självverksamheten minskar använder de i allt högre utsträckning samma metoder som bolagen.

Att planteringarna ökar beror enligt Clas Fries på att det är en robust metod som skogsbruket behärskar, medan övriga metoder är mer komplicerade och kräver fler ingrepp.

– Skogsbruket får ofta kritik för att skogarna är för ensidiga, och de blir också mer ensidiga. Men mycket beror på skötseln, hur röjning och gallring görs. Andelen huvudplantor av löv ökar till exempel, så det finns potential att få in det i framtida skogar.

– Med tanke på klimatförändringar är det också synd att främmande trädslag, inklusive hybridasp och poppel, inte används mer. Framför allt i södra Sverige där både behovet och möjligheterna är större, det finns ett värde i att lära sig mer om dem, säger Clas Fries.

Föryngringarnas utveckling sätter också fokus på svårigheterna i skogspolitikens jämställda mål. En hög andel godkända föryngringar ger förutsättningar att nå regeringens mål om en ökad produktion. Samtidigt går en minskad variation av föryngringsmetoder stick i stäv med målsättningen om ökad variation i skogsbruket. Dessutom saknas tydliga definitioner av vilken typ av variation som egentligen efterfrågas, skriver Skogsstyrelsen i sin rapport.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/tio-tunga-ar-for-skogsagarsagar/">Tio tunga år för skogsägarsågar</a>

Svenska skogsföryngringar blir allt bättre, vilket ger underlag för ökad produktion. Samtidigt minskar variationen, stick i stäv med regeringens målsättning.

Skogsföryngringarna blir allt bättre. Samtidigt minskar variationen, både i val av trädslag och metod.