Sören Pettersson, projektledare strukturkalkningsprojektet på Södertörn och lantbrukaren Carl-Albert Rydemark är nöjda med effekten av strukturkalkning.

- Det har blivit lättare att köra, för lerjorden blir porösare med strukturkalkning. Här behöver man bara harva två gånger nu, tidigare harvade jag ofta tre gånger, säger Carl-Albert Rydemark, nöjd lantbrukare söder om Järna.

Strukturkalkningen i området inleddes 2010 och hittills har 2 770 hektar behandlats. Cirka 30 lantbrukare har deltagit och enligt samordnaren Sören Pettersson har alla varit nöjda.

– Jag uppfattar att det blir jämnare och något större skördar. Markerna klarar av att hantera regn bättre, säger Carl-Albert Rydemark, som strukturkalkat 70 hektar.

I södra Stockholms län räknar man med att de behandlade jordarna tillsammans släpper ut 500 kilo mindre fosfor ut i Östersjön per år. Kväveläckaget bedöms ha minskat med cirka fem kilo per hektar och år.

En annan effekt är att jorden blir mer lättbearbetad. Vid ett möte med Södertäljes ortsförbund av LRF berättade de deltagande lantbrukarna att dieselförbrukningen blivit omkring 10 procent lägre. Det betyder att det förbrukas 14 000 liter mindre diesel om året i området.

Södertälje ortsförbund har samordnat arbetet för 24 av bönderna och gjort inköp av kalk och upphandling av spridningstjänster.

De har också skrivit LOVA-ansökningen tillsammans, alltså det stöd som betalas ut för strukturkalkningen.

Priset för strukturkalkning ligger på cirka 5 000 kronor per hektar. Men ju styvare lera desto mer kalk, vilket betyder att kostnaden kan variera ganska mycket.

Totalnotan i södra Stockholms län är 11,4 miljoner kronor, varav lantbrukarna stått för hälften och det statliga LOVA-stödet för hälften. Snittkostnaden per hektar för varje enskild bonde har därför landat på 2 500 kronor.

– Alla med lerjordar borde göra det här. Men utan bidrag hade kalkningen inte varit möjlig, säger Carl-Albert Rydemark.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/strukturkalkning-minskar-trots-goda-resultat/">Strukturkalkning minskar - trots goda resultat</a>

Lantbrukaren Carl-Albert Rydemark är nöjd med försöket med strukturkalkning som gav bättre skörd. "Alla borde göra det".

Lantbrukaren Carl-Albert Rydemark är nöjd med försöket med strukturkalkning som gav bättre skörd. "Alla borde göra det".