Tove Nilsson

large_1625490279199.jpeg

medium_1625490279199.jpeg

small_1625490279199.jpeg

thumbnail_1625490279199.jpeg

1625490279199.jpeg

– Det har snäppat upp rejält detta året. I områdena där renkavle har funnits länge känner man till problematiken men ändå är vissa fält helt katastrofala i&nbsp;dag. Renkavle är kvar i fältet och har konkurrerat ut vetet på sina håll. I andra områden har det inte gått så långt, men det är stora uppslag av nya smittor i fält, säger Olof Pålsson, rådgivare på HIR Skåne.

Nordvästra Skåne är förmodligen det område i Sverige som haft renkavle och resistens mot herbicider under längst tid. Nu har problemen spridit sig mot hela västra och södra Skåne med stor höstvetesådd, däribland Helsingborg och Landskrona.– Där finns stora vetefält där renkavlen står och vajar nu. Bekämpningen har gjorts, men utan effekt. Sådana uppslag på klass 10-jordarna har vi inte sett innan på det viset. Vi har sett att det finns renkavle och man har alltid klarat bekämpningen på våren, men inte i år.<h2>”Resistensen börjar spöka”</h2>Enligt Olof Pålsson har behandlingarna med ogräsmedlet Atlantis inte haft full effekt på de platserna oavsett tidpunkt.– Jag tror att det är resistensen som börjar spöka här nu. Det är många lantbrukare i år som är lite nedslagna. Många fält kommer inte att höstsås alls, man vågar inte för renkavlens skull. Det blir vårsäd på de fälten. Andraårsvete är uteslutet.

large_1625490277674.jpeg

medium_1625490277674.jpeg

small_1625490277674.jpeg

thumbnail_1625490277674.jpeg

1625490277674.jpeg

På fält med mycket renkavle är det vårsådda grödor som gäller i tre, fyra år för att få bukt med ogräset.– Åtgärden att vårså lerorna har man dragit sig för länge, för det är en stor ekonomisk försämring att göra det. Men där är vi nu för renkavlen konkurrerar ut vetet, den kan ju ta halva skörden, säger han och fortsätter:–&nbsp;Att vete, som på leran är den bärande grödan, förlorar sin plats i växtföljden på grund av detta är allvarligt. Det påverkar allt, även arrende- och markpriser.<h2>Spritt sig till många nya gårdar</h2>Att det är resistens som orsakat uppförökningen av renkavle går inte att säga säkert eftersom Jordbruksverket endast samlar in prover från ett litet antal fält i Skåne. Resistens mot ogräsmedel har inte påträffats utanför Skåne än. Men förekomsten av renkavlen har ökat även i andra delar av landet.– Det har kommit till väldigt många nya gårdar både i Östergötland och Västergötland och även i Mälardalen. En del i det tror jag är att man tittar mer aktivt nu när man vet hur det ser ut, säger Leif Johansson, ogräsrådgivare på Växtskyddcentralen.Han framhåller att årsmånen med den långa milda hösten har varit gynnsam för ogräs i år.&nbsp;

Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne

large_1625490404861.jpeg

medium_1625490404861.jpeg

small_1625490404861.jpeg

thumbnail_1625490404861.jpeg

1625490404861.jpeg

<h2>Lagstiftning fel väg</h2>Det finns inga nya metoder eller verktyg som skulle revolutionera kampen mot renkavle i nuläget. Det finns ogräsmedel som är godkända i andra länder, men det skulle ha en marginell påverkan att kunna använda dem i Sverige, enligt Olof Pålsson.&nbsp;Han skulle önska att det togs fler resistensprover för att få en bättre bild av resistensläget när det gäller Atlantis och Broadway.Det har höjts röster för en lagstiftning kring renkavle liknande den som finns för flyghavre. Men Olof Pålsson tror inte det är en väg framåt.– Det tror jag är farligt, nu är vi så långt gångna. Flyghavre är ju väldigt enkelt att bekämpa kemiskt, det är inte renkavle. Hamnar vi där i lagstiftning på renkavle är det många som sitter illa i det.

<h3>Rådgivaren: Så hanterar du renkavlen</h3>• Lär känna din fiende. Ta reda på var du har fröbanken i matjorden. Renkavlen gror från de översta 5 centimeterna. Djupare frö går i groningsvila och 70 procent dör per år i marken. Plöjer du ner en stor fröbank, med en noggrann och bra plöjning där det är möjligt, är det bra. Men tänk på vad du plöjer upp till ytan!• 70 procents dödlighet per år låter fantastiskt, men plöjer du ner 1&nbsp;000 frön per kvadratmeter har du 300 plantor nästa år om du plöjer igen, som i sin tur ger cirka 50&nbsp;000 nya frön. Att vända ned fröna och låta dem ligga där i några år är således bra.• Är plogen inget alternativ är det ytterst grund bearbetning som gäller. Behåll fröna på ytan och locka dem att gro i falsk såbädd hela hösten fram till vårbruk året efter.Källa: Olof Pålsson, HIR Skåne

Problemen med renkavle har ökat markant i år både i kända problemområden och på helt nya ställen. Detta trots ogräsbehandlingar.