Länsstyrelsen i Östergötland har i strid mot sitt eget beslut för Kvädöfjärdens naturreservat utfört stora avverkningar och, bedömer jag, fördärvat de naturvärden som skulle skyddas. Konsekvenserna är att samtliga de i reservatsbeslutet uppställda skötselmålen försämrats.
Behöver inte reservatsbeslut följas?
Kan reservatsbeslut generellt trumfas av tillfälliga projektmål, undrar Bo Gustafsson som tidigare har varit reservatsförvaltare för en rad naturreservat.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Kvädöfjärdens naturreservat ligger i södra Östergötland och är även ett marint naturreservat. Utmärkande för reservatet är orördheten, tystnaden och de på våra breddgrader stora barrskogsdominerade skogarna.
Nyckelorden i beslutet för skogens skötsel är Fri utveckling. Trots detta har Länsstyrelsen utfört gallringar, blädat och röjt. Virke och grot har sålts. Man har även skapat något som felaktigt kallas betad skog. Andra föreslagna åtgärder är inympning av tallticka och frihuggning av spärrvuxna träd.
Utöver naturvårdbränning och nerhuggning av granplanteringar har utförda ingrepp varit felaktiga, sett till reservatsbeslutet. Länsstyrelsen säger ändå att gallringar och ljushuggningar skall fortsätta.
Mina övergripande frågor har varit: Varför har man inte följt reservatsbeslutet och vad är naturvårdsnyttan med utförda åtgärder?
De tre i reservatsbeslutet fastställda skötselmålen är mer död ved, gynna skogslevande fåglar och minska mänsklig påverkan på den marina miljön.
Naturvårdsverket säger att regelbundna uppföljningar har utförts och att uppsatta mål uppnåtts. Förmodligen avses då målen för EU-projektet Life Coast Benefit som stämmer bra med nu utförda åtgärder. Några skötseluppföljningar har jag inte fått ta del av.
Vad kan då ligga bakom Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets handlande? Utförda åtgärder är enligt min mening ett brott mot reservatsbestämmelsen om Fri utveckling.
De för reservatet uppsatta skötselmålen stämmer inte med utförda åtgärder men desto bättre med skötselmålen för EU-projektet Life Coast Benefit. Betyder det här att reservatsbeslut generellt kan trumfas av tillfälliga projektmål?
Samstämmigheten mellan utförda åtgärder och detta EU-projekt har tydligen varit vägledande för reservatets skötsel. Insatta skötselmedel har växlats upp med medel från detta EU-projekt. Även om målen för naturreservatet och för EU-projektet gick på kollisionskurs, hindrande det inte Naturvårdsverket från att bidra med miljonbelopp till Life Coast Benefit. I anslutning till de olika arbetsobjekten anges på skyltar att restaurering sker inom ramen för detta projekt.
Vilket ansvar och vilka skyldigheter har Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens tjänstemän för att följa fattade beslut? Vad har styrt om det inte är reservatsbeslutet?
Vid reservatsbildningen var avsikten att skogen för all framtid skulle lämnas till fri utveckling. Nu anser tjänstemän på Länsstyrelsen och Naturvårdsverket att det vore trevligare med kor på skogen och ett ljusare landskap. Resultatet har blivit att skogen nu ser ut som alla andra skogar med normalt skogsbruk. Frågan är: Varför ska staten äga sådan skog?
De nu betade skogsområdena liknar varken traditionella skogsbeten eller hagmarksbeten.
Bo Gustafsson
Numera pensionär, tidigare reservatsförvaltare bland annat för Kvädöfjärdens naturreservat
Kråkvik
Fotnot: Länsstyrelsen Östergötland har erbjudits replik men avstått.