facebooktwittermail d

Nya lagen ger fritt fram för bevakningskameror

Den 1 augusti börjar den nya kamerabevakningslagen, anpassad för att hjälpa lantbrukare, att gälla. Då blir det fritt fram att använda kameror för att till exempel övervaka maskiner.

Vill övervaka djuren. Peter Johansson är delägare till hästgården Toric Center i Brastad i Bohuslän och intresserad av att sätta upp bevakningskameror. "Det handlar i så fall om djurövervakning för vår del".
Vill övervaka djuren. Peter Johansson är delägare till hästgården Toric Center i Brastad i Bohuslän och intresserad av att sätta upp bevakningskameror. "Det handlar i så fall om djurövervakning för vår del". FOTO: MIKAEL JÄGERBRAND

Tidigare var all användning av kameror förbjuden, den som till exempel ville sätta upp en kamera vid en åtel var tvungen att söka ett dyrt tillstånd och vänta i månader.

Det ändras dramatiskt med den nya lagen. Den är delvis anpassad för att skydda och hjälpa lantbruket. Så här skriver regeringen i sin proposition:

”Kamerabevakning inom jordbruk och skogsbruk av till exempel stöldbegärliga maskiner omfattas normalt sett inte heller av tillståndskravet. Detsamma gäller kamerabevakning vid jakt, exempelvis vid en jaktåtel”.

De få undantag man hänvisar till gäller jord- och skogsbruk som drivs av kommuner eller myndigheter. Skattefinansierad verksamhet kommer fortfarande att behöva söka tillstånd.

Den första versionen av den nya lagen innehöll hårda regler om vilken information som ska stå på de varningsskyltar som måste sättas upp vid kameror. Enligt förslaget så skulle skyltarna innehålla till exempel namn, adress och telefonnummer.

Skyltkostnader

Det här fick skarp kritik från både LRF och flera jägarorganisationer eftersom det kunde missbrukas av militanta aktivister – och tjuvar som skulle få adressen till jordbruksmaskinernas nyckelskåp.

Regeringen lyssnade på kritiken och tog bort kraven, bland annat för att undvika dyra kostnader för tillverkning av nya skyltar så fort någon uppgift ändrades.

Enligt den nya lagen så räcker det i de flesta fall att sätta upp en vanlig varningsskylt om övrig information lämnas via exempelvis en webbsida. De exakta reglerna är inte framtagna än, de kommer att skilja sig mellan olika branscher. Skyltarna kommer att se helt olika ut vid en åtelkamera och i en livsmedelsbutik.

För många branscher så kan det bli krångligt att sätta upp kameror eftersom man i vissa fall måste följa särskilda regler i de nya EU-anpassade dataskyddslagarna. Det företag som till exempel vill sätta upp en kamera vid ett torg kan behöva göra en ”konsekvensbedömning” i samråd med myndigheterna.

Det är osannolikt att det här kommer att gälla för jord- och skogsbruket eftersom behovet av kameror här är tydligt angivet i både utredningar och lagens förarbeten.

Lagen klubbas i riksdagen den 13 juni.

Det här gäller med nya lagen

• Inga tillstånd. Privatpersoner och företag behöver inte längre söka tillstånd för att sätta upp bevakningskamera.

• Skyltar. Du måste sätta upp en varningsskylt. Enda undantaget är i ditt hem eller på din privata tomt.

• Sekretess. Det gäller sekretess för alla bilder från bevakningskameror. Du riskerar fängelse om du lägger ut dem på nätet.

• Undantag. Det är helt fritt att använda kameror för media och konstnärer.

• MBL. Om du har anställda så måste företaget förhandla med facket innan det sätts upp kameror.

LÄS OCKSÅ: Aktivisterna får jägarnas adresser

LÄS OCKSÅ: Myndigheterna kritiska mot nya kameralagen

LÄS OCKSÅ: Utredning föreslår fritt fram för åtelkameror