Ska skogen användas till det den egentligen är till för, nämligen olika produkter? Eller ska den användas till insekters, mossor, lavars och fåglars välbefinnande?
Biolog verkar glädjas åt bränderna
Forskning som gynnar produktion är betydligt viktigare än att anlägga bränder.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Det var med stor förvåning som jag läste i ATL den 3 augusti och den före detta forskaren vid SLU Lars-Ove Wikars uttalande: ”Skogsbruket vill ha ordning i skogen. Bränderna skapar kaos, men det behövs mer kaos”.
Lars-Ove Wikars menar att många insekter och olika arter gynnas av skogsbränder. Han påstår också att det är lite areal som har brunnit i år. Ändå är det 20 000 hektar i Jämtland, Gävleborg, Dalarna och Västernorrland som hittills har brunnit. För fyra år sedan brann det 14 000 hektar i Västmanland.
Nu är visserligen Lars-Ove Wikars före detta forskare och entomolog vid SLU. Jag kan inte i min vildaste fantasi tro att dagens SLU står bakom Lars-Ove Wikars uttalande i ATL. I så fall finns det betydligt viktigare områden inom skogen som SLU bör forska och satsa på.
Jag har haft stort förtroende för det arbete som SLU lägger ner med alla försök som proveniens-, röjnings- och gallringsförsök. Detta är viktig forskning, det kan alla som besökt till exempel Tönnersjöhedens Försökspark under Ulf Johanssons sakkunniga ledning konstatera. Det är vad det praktiska skogsbruket behöver.
Ska bondeskogsbruket stå för att Lars-Ove Wikars vill ha mer skogsbränder för sin forskning? Min slutsats är att vi ska allt använda skogen till vad den egentligen är till för, det vill säga olika produkter. Skogen är den i särklass viktigaste näringsgrenen och drar in enorma exportinkomster till landet.
Göte Carlsson
Järanäs, Unnaryd