Under det år som gått sedan ATL träffade Hugh Broom på hans gård i södra England har förutsättningarna för brittiska lantbruksföretag förändrats i grunden. Med Storbritannien utanför EU inom några år försvinner stöden från den gemensamma jordbrukspolitiken, de rådande handelsvillkoren och tillgången till billig och villig arbetskraft från östra Europa.
Blandade känslor över Brexit
Vinnaren är mer övertygad än någonsin om det rätta i att lämna EU. Förloraren försöker gilla läget, men oroar sig för konsekvenserna för handeln. ATL har pratat med två brittiska bönder om framtidsutsikterna efter Brexit.
Sara Johansson
Hugh Broom, Sondes Place Farm, röstade för ett fortsatt medlemskap i unionen, men har accepterat resultatet och intar nu en närmast filosofisk inställning till framtiden.
– Det kommer att bli intressant. Det kommer att finnas möjligheter, det gör det alltid när det sker en stor förändring. Men det kommer att finnas stora hot också.
Ingen ersättning för stöd
Hugh Broom brukar 113 hektar, mestadels beten men även lite vall och 1 hektar sparris och lite skog. Produktionen handlar om lamm, köttdjur, sparris, jakt, evenemang samt klyver och säljer brasved. En anställd finns på gården.
Regeringen har inte gett några besked om vilket stöd lantbruket kan vänta sig efter EU-utträdet. Hugh Broom räknar kallt med att de runt 320 000 kronor han får i årliga EU-stöd inte kommer att ersättas. Det är ungefär 13 procent av Sondes Place Farms totala inkomster, långt under de 55 procent som de utgör på den genomsnittliga brittiska gården.
– Vi måste tänka på vad vi kan göra för att hitta den intäkten någon annanstans.
Tuffa förhandlingar
Richard Kent, varm Brexitanhängare med gården Crossways Farm några mil bort, brukar 242 hektar åker och 182 hektar bete med inriktning mjölk, spannmål och köttdjur. Gården sysselsätter fyra anställda.
Richard Kent tror också på lägre stöd, men ser fördelar med det. Han tror att det kan sänka markpriser och arrenden, en inte oviktig fråga för någon som brukar mark fördelad över 11 markägare.
– Jag för tuffa förhandlingar om mina arrenden nu, säger mjölk- och spannmålsbonden som är mer övertygad om det goda i ett EU-utträde nu än han var före omröstningen.
Han tror, liksom Hugh Broom, att Brexit kommer att kräva en tuff omställning, men avfärdar alla som varnar för långsiktigt sämre förutsättningar för brittiskt jordbruk. Crossways Farm levererar till Arla UK. Företagets vd Tomas Pietrangeli vann dock inga poäng där när han gick ut och varnade för att en "hård Brexit", där Storbritannien lämnar EU utan att ha rett ut vilka handelsvillkor som ska gälla framöver, kan leda till mjölkunderskott, utslagning av lantbruk och brist på arbetskraft.
– Vi kommer inte att stå utan ett handelsavtal, det är bara nonsens.
Inga orosmoln
Det exporterande spannmålskooperativ han ingår i ser inte heller några orosmoln över Engelska kanalen. Det finns köpare i Nordafrika och tyskarna kommer inte vilja gå miste om det brittiska maltkornet, innanför eller utanför den inre marknaden, resonerar Richard Kent.
Det är en annan bild av hur företag inriktade på export känner än vad National Farmers Unions ordförande Meurig Raymond beskrev i en intervju med ATL nyligen. Han kallade representanter han talat med "skräckslagna" inför att hamna utanför den gemensamma marknaden.
Ekonomiskt perspektiv
Den brittiska regeringen har utmålat framtida handelsavtal med andra länder som mer än adekvat kompensation för eventuella förluster i EU. Det oroar köttbonden Hugh Broom. Han är inte säker på att Storbritannien kommer att prioritera en upprätthållen inhemsk köttproduktion framför bankbranschen när de förhandlar med länder som Argentina.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man förstå det. Skatteintäkterna från finanssektorn är mycket större än de från jordbruket.
Effektivare bransch
Trots oron ser Hugh Broom potentiella goda effekter av Brexit. Det kan bli det stålbad som lantbruksnäringen behöver.
– Det kan skaka om och förhoppningsvis får vi en smalare och effektivare bransch.
Brexit
Den 29 mars lämnade Storbritannien in sin formella utträdesansökan ur EU. Nu väntar minst två års förhandlingar om hur det utträdet ska gå till. Först när de är klara kan Storbritanniens nya handelsrelation med EU slås fast.
Storbritannien och EU
Runt 62 procent av Storbritanniens export av jordbruksprodukter går till andra EU-länder. Importen av livsmedel är värd ungefär dubbelt så mycket som exporten.
Storbritannien är en nettobetalare till EU:s budget, och får tillbaka ungefär 48 miljarder kronor om året i jordbruksstöd, inklusive ersättningar inom landsbygdsprogrammet.
55 procent av den totala inkomsten från jordbruk i Storbritannien är EU-stöd.
Källa: Defra