Cecilia Persson

Stutarna hade åldern inne redan förra våren, men i stället för att slakta då släpptes de på bete när några grannar ville få sina hagar betade. Trots att de anmäldes till slakt i somras har de fått vara kvar på gården hela hösten och våren eftersom Närkes slakteri har haft långa köer.

Ulf Granquist står framför ungdjursstallet där en del stutar som var slaktmogna redan förra året är kvar. "Men det börjar lätta nu, några djur har de varit och hämtat", säger han.

Några av holsteinstutarna har vuxit sig höga i lösdriften på Stavhälla Gård som ligger i ett böljande landskap utanför Sparreholm. På gården finns 34 mjölkande kor och ett sjuttiotal ungdjur.

- Nu verkar det värsta ha släppt med köerna. För ett par veckor sedan hämtade de ett några djur. Några stycken är fortfarande kvar, säger Ulf Granquist driver gården tillsammans med sin syster Christina Myhre.

- Som tur var har vi klarat oss med foder, trots att det var ett dåligt år i fjol, säger Christian Myhre som driver Stavhälla gård tillsammans med sin lillebror Ulf Granquist.

Trots den långa kön behöll de sitt slakteri, som de ändå är nöjda med. De är inte ensamma om det. ATL:s enkät visar att många läsare, trots långa köer, valt att behålla samma slakteri.

- Det var ju långa köer överallt när det var som värst. Slakteriet gjorde vad de kunde. Men det har varit segt och jag har aldrig varit med om något liknande sedan jag började 1984, säger Ulf Granquist.

En annan mjölkproducent som svarat på ATLs enkät är mjölkbonden Bengt Gustafsson i Laxå. Han anmälde sju kor till slakt hos Scan i mitten av mars i år. Beskedet var att djuren skulle hämtas först i oktober eller november.

När köerna var långa testade gården att skicka djur på återtag och sälja själva. "Det finns flera fördelar med det, man kan berätta för köparen om det är en stut eller kviga, hur gammalt det var och sådana saker", säger Ulf Granquist.

Vad tänkte du när du fick veta hur lång kön är?

- Jag fick nästan lite panik först. Det är slaktkor som skulle skickas så jag funderade först på om man skulle behöva nödslakta, säger Bengt Gustavsson.

Men han tog saken i egna händer och har börjat skicka djur på återtag för att sälja egna köttlådor.

- Det har gått bra, vi ligger ganska nära Örebro och det ligger ju i tiden med det närproducerade, säger Bengt Gustafsson.

På Stavhälla gård finns drygt 30 mjölkkor och drygt ett sjuttiotal ungdjur.

Även på Stavhälla gård har man testat att skicka djur på återtag, eftersom det var ett sätt för att få slakteriet att vilja ta emot djur. Köttlådorna gick lätt att sälja.

- Det kommer vi nog att göra mer i framtiden. Folk blir allt mer medvetna och vill veta var köttet kommer i från, säger Ulf Granquist.

- Det var lite mer jobb, det skulle förpackas och märkas, men är något vi kan tänka oss att göra mer av, säger Christina Myhre.

Trots de långa väntetiderna har gården fortsatt fullt förtroende för Närkes Slakteri, som de levererar till. "De har gjort vad de kunnat och de har varit väldigt måna om oss som leverantörer ändå", säger Christina Myhre.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-klarar-du-djurskyddet-i-halmbristens-spar/">Många överbeläggningar utmanar djurskyddet</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/allt-langre-ko-till-slakteriet/">Allt längre kö till slakteriet</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lamm-tappar-i-lonsamhet/">Lamm tappar i lönsamhet</a>

Ulf Granquist i Sparreholm har fortfarande kvar några djur som anmäldes till slakt i slutet av juli förra året. Han är en av många läsare som valt att dela med sig av sina erfarenheter från slaktköerna i Sverige.

Ulf Granquist på Stavhälla gård i Sparreholm har kvar stutar som anmäldes till slakt i slutet av juli.

Började sälja själv - när köerna var långa

Livsmedelsförädling

Ulf Granquist på Stavhälla gård i Sparreholm har kvar stutar som anmäldes till slakt i slutet av juli. Därför testade han att skicka djur på återtag.