Coop bör lyfta svenskt kötts värden

I Coops senaste reklamkampanj gör man slut med köttet. Inte med kött från djur som fötts upp med stora mängder antibiotika. Inte med kött från djur som fått sina grisknorrar avskurna i förebyggande syfte för att inte andra grisar ska kunna tugga sönder dem på grund av stress. Inte med kött från djur som fötts upp på ocertifierad soja. Utan med kött. Allt kött. Även svenskt kött.

I reklamfilmen växlas bilder på skogsskövling, bränder och översvämningar med bilder på kor som betar i en hage. Syftet är uppenbart. Vi ska koppla ihop miljökatastroferna med just nötkreatur. Och göra slut med nötkött. Kanske även med annat kött, men framför allt med nötkött.

I nästa bildsekvens visas bilder på färska harcots verts och sockerärter samtidigt som speakertexten säger: Att producera kött släpper ut 35 gånger mer växthusgaser än att odla samma mängd protein i växtform.

Riktigt så enkelt är det inte. För det första är det stor skillnad på kött och kött. Idisslare som får och nötkreatur omvandlar gräs till protein med hjälp av bakterier och släpper då ut metan. Men utsläppen varierar mycket.

Svenskt nötkött släpper i genomsnitt ut 2,8 gånger mindre växthusgaser än världsgenomsnittet. Men bara varannan biff på svenska middagsbord är producerad i Sverige. Resten importeras.

Svenska nötkreatur bidrar till att 45 procent av den svenska åkerarealen odlas med gräs och klöver vilket binder koldioxid i marken. Det är alltså skillnad på nötkött och nötkött. Men om det sägs inte ett ord i kampanjen.

I filmen påstås att växter ger 35 gånger mindre utsläpp per kilo protein. Så blir det om man jämför benfritt nötkött med proteinrika torkade bönor. Men det är en jämförelse som haltar betänkligt eftersom ingen människa kan äta torra bönor.

När bönorna blötlagts och kokats stiger vattenhalten och sjunker proteinhalten till en tredjedel av den i torra bönor. Och då minskar också deras klimatfördel i motsvarande grad. Det sägs heller inget om att vi måste äta mer av vegetabiliska proteiner eftersom proteinkvaliteten är lägre än i kött.

Ska jämförelsen bli någorlunda rättvis borde man också räkna den energi som går åt för att steka köttet och koka bönorna. En biff behöver endast 3 minuter på varje sida för att kunna ätas. Gula och gröna ärter ska exempelvis kokas mellan 1 och 2 timmar. Och kokvattnet ska helst bytas efter 10 minuters kokning.

Det är förstås bra om Coop vill göra en insats för att minska våra utsläpp av växthusgaser.

Men då finns det bättre sätt. Lyft i stället fram svenskt kött som produceras på ett ansvarsfullt sätt när det gäller djuromsorg, miljö och klimat. Och gör slut med importerat kött med högre klimatbelastning och bristande djurhållning.

Elisabet Qvarford,

vd Svenskt kött