Ulf Aronsson

I samband med coronapandemin har efterfrågan på vissa skogsprodukter, till exempel tryckpapper och sågade trävaror, sjunkit. För andra, som mjukpapper och förpackningar, har det gått bättre.

Men det är ändå tydligt att det inom skogsindustrin finns en oro för att pandemin ska ge minskad efterfrågan på längre sikt. Antingen på grund av ändrade konsumtionsmönster eller på att pandemin i sig resulterar i en kraftig och långvarig ekonomisk nedgång.

Och svensk skogsindustri är helt beroende av att det finns internationell efterfrågan på produkterna. Ända från massan, där exportandelen är runt 90 procent, till sågade trävaror med en exportandel på 70 procent, avgörs det ekonomiska utfallet för svenska skogsägare av att det finns slutkonsumenter i andra länder som väljer och betalar för skogsindustrins produkter.

Att vi nu ser en nedgång i virkespriserna är ingen överraskning. Nedlåsta länder och ett fortsatt överutbud av insektsangripen gran kyler av marknaden. Borde det då inte i sin tur resultera i fallande priser på skogsmark, där värdet dels utgörs av själva marken, dels av virkesvärdet?

Nej, inte nödvändigtvis. För det krävs att framtidstron på skogen får sig en större knäck. Och det har den ännu inte fått, åtminstone inte sett till hur skogsaktier gått på börsen. Sedan pandemins effekter började få genomslag i mitten av februari, fram till mitten av maj, har skogsaktierna klarat sig klart bättre än index på Stockholmsbörsen.

Hos börsinvesterarna finns alltså en fortsatt tro på skogen. Men hur ser det då ut på fastighetsmarknaden? Korrelationen mellan börsens utveckling och fastighetspriser är oftast låg, och på fastighetsmarknaden kan en skakig börs vara en gynnsam faktor. När börsen svajar letar investerare i stället mer stabila tillgångar, som skog.

Men den ökande efterfrågan möts sällan upp av ett ökat utbud. Tvärtom drar sig säljarna för att lägga ut objekt när ekonomin är i gungning. Omsättningen på marknaden minskar, men kapital finns och fortsatt låga räntor gör också skogsinvesteringar attraktiva. Det är också därför som marknaden för skogsfastigheter saknar aktiemarknadens dippar.

<h3>Skogsbolagens utveckling avgörande</h3>

Men även om fastighetspriserna hittills är stabila under pandemin borde kanske skogsägarna visa ett större intresse för skogsbolagens utveckling. Det är avsättningen på deras produkter som sätter värde på skogsägarnas virke i ett ömsesidigt beroendeförhållande.

Så även om skogsjättarna är populära att dänga på så är de en förutsättning för ekonomin i skogsbruket, och en inhemsk efterfrågan på virke avsevärt bättre för nationalekonomin än rundvirkesexport.

Coronapandemin ger sättningar i ekonomin. Ännu syns ingen påverkan på skogsmarkspriserna, men avgörande på sikt är fortsatt stark efterfrågan för skogsindustrin.

Börsinvesterarna tror på skogen. En fortsatt stark efterfrågan är dock avgörande.

Coronakrisen har inte påverkat skogsmarkspriserna – än

Marknad

Börsinvesterarna tror på skogen. Fortsatt stark efterfrågan är dock avgörande, menar ATL:s Ulf Aronsson.