Kameraövervakningslagen gäller bara den som bedriver verksamhet etablerad i Sverige och utanför EU, enligt lagens tredje paragraf - därmed skulle näringsidkare som är etablerade i ett annat EU-land kunna flygfotografera och filma i Sverige trots domen från Högsta förvaltningsdomstolen.
"Då är det okej att fota med drönare i Sverige"
Bedriver du verksamhet i ett annat EU-land kan du fota med drönare i Sverige.
De som bedriver hela eller delar av sin verksamhet i ett annat EU-land skulle alltså kunna flygfotografera med drönare, då de ländernas lagar gäller i Sverige för dessa fall.
- Om du som svensk har etablerat ett företag eller en filial i ett annat EU-land kan du filma eller fotografera från luften. Det ska vara en etablerad, stadigvarande verksamhet, säger Knut Johansen, juridiskt ombud till Per-Olof Edberg som i och med Högsta förvaltningsdomstolens dom nyligen förlorade rätten att fotografera med sin drönare.
Omdiskuterad dom
Enligt den prejudicerande och mycket omdiskuterade domen ska en drönare med kamera räknas som övervakningskamera och därmed vara tillståndspliktig enligt kameraövervakningslagen. Ett tillstånd från länsstyrelsen som för näringsidkare är extremt svårt att få. I domen gick Högsta förvaltningsrätten på Datainspektionens linje, som drivit processen med motiveringen att kameror på drönare kan användas för personbevakning.
Knut Johansen är upprörd och kallar Högsta förvaltningsdomstolens dom för något av det märkligaste han sett. Domen har enligt honom varken stöd i lagen eller förarbetena.
- Det är konstigt att Sverige har en annan syn på rättssäkerhet än andra länder. Att fotografera och dokumentera sin samtid är en mänsklig rättighet. Det är ett konstigt juridiskt läge. Domen är prejudicerande, men den tar inte upp näringsfriheten, yttrandefriheten och informationsfriheten som står över kameraövervakningslagen. Det är trots allt lagen som gäller, inte domen, säger Knut Johansen.
Läs mer: Domen hot mot drönare i lantbruket