”Dags för gula västar i Sverige!”

I januariöverenskommelsen föreslås att nyförsäljningen av fordon ska vara helt fossilfri 2030. Ingen plan finns för hur det ska gå till (Klotet, P1 den 20/2).

Den gröna skatteväxlingen anses vara nyckeln till en kraftfull klimatomställning. Glesbygden ska inte räkna med skatteavdrag på drivmedlen, trots avsaknad av alternativ. Pengarna ska bland annat användas till kollektivtrafik och andra lösningar i städerna.

Det är bara ett exempel på hur landsbygden drabbas. Den får inte heller erkänsla för de positiva effekterna från landsbygdens näringsliv. Som exempel binder ett miljöeffektivt odlat höstvete 8–9 ton koldioxid per hektar, netto.

Landsbygdsbilister betalar mer i energi- och koldioxidskatter än vad miljö- och vägunderhållet kostar, i snitt 0,50 kronor per mil till statskassan. Stadsbilisten blir i stället skyldig staten 0,50-1,50 kronor per mil. Att förorenaren ska betala gäller inte stadsbor som i stället får bidrag för att minska sina föroreningar.

De ansträngningar som görs är kontraproduktiva. Fram till 2020 satsar staten 175 miljoner för att öka den ekologiska odlingen. Enligt en svensk studie som publicerades i Nature hösten 2018 har den ekologiska produktionen av ärter 50 procent högre klimatpåverkan än konventionell odling. För vete är siffran 70 procent.

Genom att skrota den onaturliga indelningen av svenskt jordbruk i en ekologisk och konventionell del skulle vi halvera körningar för mjölkhämtning och minska antalet linjer i industrin, utrymmet i handeln, utsläppen och kostnaderna. Miljarder som samhället nu kastar i sjön skulle kunna användas till att investera i en ökad livsmedelsproduktion.

Slutsats: S+C+Mp+L för nu en kaotisk och motsägelsefull miljö-, klimat- och landsbygdspolitik. Den riskerar att utradera hela det övergripande målet i livsmedelsstrategin: en ökad och hållbar svensk livsmedelsproduktion. Det är dags för svenska gula västar. Landsbygdens invånare måste säga ifrån!

Ulla Forsling, miljö-och växtodlingsagronom, Östansjö, Umeå