Malin Eborn

En fältstudie från Köpenhamns universitet har under sju år kvantifierat skördeförlusten på höstvete och vårkorn genom att se hur ett dräneringsindex baserat på mätningar av grundvattennivåer i fält korrelerade med olika uppmätta skördenivåer.

– På dåligt dränerade platser såg vi 25 procents lägre skörd utan några visuella tecken på grödan att skörden skulle bli lägre. Det betyder att vi kan ha en dold skördeförlust, säger forskaren Kasper Steensgaard Jensen, som gjort studien.

Försöken har utförts på tre platser i Danmark med olika jord-arter och nederbördsmängder. Försöksplatserna har alla dränerats med tegelrör för mer än 50 år sedan och har ett tydligt identifierbart väldränerat område och ett dåligt dränerat område.

– Vi har inte kunnat se några skillnader mellan höstvete och vårkorn när det gäller skördeförluster. Det förvånar mig att både höstsådda och vårsådda grödor reagerar likadant, säger Kasper Steensgaard Jensen.

Resultaten är viktiga med tanke på klimatförändringarna som enligt scenarierna för både Danmark och Sverige medför risk för ökad nederbörd och för att mycket regn kommer under kort tid. Detta indikerar ett större dräneringsbehov i framtiden, menar Kasper Steensgaard Jensen.

För att kunna jämföra den väldränerade och dåligt dränerade marken har alla åtgärder i fält, som sådd, spridning av mineralgödsel, växtskydd och skörd, gjorts vid samma tidpunkt i fälten. Därmed har de fått anpassas till de förhållanden som råder på den sämre dränerade delen av fältet. Med ett helt fält som är väldränerat går det att göra insatser på mer optimala tidpunkter. I verkligheten kan alltså skillnaden i skörd mellan ett väldränerat och dåligt dränerat fält vara större, säger han.

Hög grundvattennivå i ett fält i januari 2018, Lolland, Danmark.

Resultaten i studien är intressanta även för svenska lantbrukare eftersom förhållandena är relativt lika här, menar Peter Malm, vattenrådgivare på HIR Skåne. Efter att ha jobbat i många år med dräneringsfrågor i lantbruket efterlyser han att Sveriges lantbruksuniversitet och andra forskningsaktörer satsar på mer forskning om dränering, eftersom mycket av dagens kunskap bygger på resultat som togs fram för många decennier sedan.

– Med den här typen av forskning skulle vi rådgivare mer konkret kunna berätta för lantbrukare vad dåligt dränerad mark betyder i skördeförlust, säger Peter Malm.

Kunskapen är även viktig i kontakten med människor utanför jordbruket, som kan ha en syn att dränering är onödigt och förstör naturen, tillägger han.

Studien visar också att en mindre andel av det kväve som lagts ut på den dåligt dränerade marken har tagits upp av grödan.

– Det är så klart ett betydande miljöproblem, säger Kasper Steensgaard Jensen.

Om grödan inte tar upp kvävet kan det läcka ut till omgivande vattendrag eller denitrifieras med klimatpåverkande lustgasavgång som följd. Miljöaspekterna ska undersökas närmare i en studie framöver.

<h3>Dränering</h3>Flera kända faktorer påverkar marken och grödorna när dräneringen fungerar dåligt, enligt studien. Till exempel minskar gasutbytet mellan marken och luften, vilket försämrar förutsättningarna för grödans tillväxt. En våt yta ger också lägre jordtemperatur, vilket ger en försenad grödutveckling i förhållande till ett väldränerat fält. Ett grundare rotsystem på den dåligt dränerade marken har också stor betydelse eftersom rötterna inte når näringsresurser längre ner i jordprofilen.

Nya danska forsknings­resultat visar på 25 procents lägre spannmålsskörd på dåligt dränerad mark. Intressant forskning som skulle behövas även i Sverige, säger vattenrådgivaren Peter Malm.

Nya forskningsresultat visar på 25 procents lägre spannmålsskörd.

Dålig dränering ger dolda skördeförluster

Växtodling

Nya danska forskningsresultat visar på 25 procents lägre spannmålsskörd på dåligt dränerad mark. Intressant forskning som skulle behövas även i Sverige, säger vattenrådgivare Peter Malm.