Tove Nilsson

– Det finns mycket uppfattningar och det görs mycket jämförelser som vi inte alltid tycker är korrekta. Vi kände att det fanns ett behov av att beskriva marknaden på ett bättre sätt för att få en bättre förståelse i hela branschen, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Av den anledningen har Lantmännen kommit ut med skriften ”Spannmålsprissättning – så funkar det”. I den bekräftas bland annat att svenska och tyska odlare inte får lika mycket betalt för vete. Svenskt odlarpris på vete ligger omkring 10 öre lägre per kilo än tyskt står det att läsa. Kvarnvete fob (fritt ombord) är 4–15 euro lägre per ton i Sverige än i exempelvis Tyskland och Frankrike. Under skörd kan skillnaden vara ytterligare 5–7 euro per ton på grund av skördepress.

Till prisskillnaderna ges fyra huvudsakliga förklaringar. Den viktigaste är enligt Mikael Jeppsson att tysk spannmål kan lastas på större båtar vilket ger lägre frakt och hanteringskostnader per kilo spannmål. Lantmännen kan i dagsläget bara lasta fartyg som rymmer 60 000 ton i Helsingborg och på Djurön. 15–20 procent av Lantmännens vete exporteras därifrån. Resten går från mindre hamnar där båtar upp till 7 000 ton kan lastas.

– Sedan når man inte alla marknader med liten båt. Stora importmarknader köper bara 30 000- eller 60 000-tonnare som standard, säger Mikael Jeppsson.

– Båtstorleken är en väldigt viktig faktor som kan göra allt från 5–15 euro per ton om det är förhållanden som är ytterligheter.

En andra förklaring till de lägre svenska priserna är att tyskt vete har högre proteinhalt än svenskt. Det kan påverka priserna med 3–8 euro per ton, enligt Mikael Jeppsson.

– Merparten av vetet som de stora importområdena köper har 12,5 procent protein och vi har inte så mycket av den varan i Sverige att vi kan fylla de båtarna.

Mikael Jeppsson, spannmålschef, Lantmännen Lantbruk.

En tredje förklaring är att konkurrensen på spannmålsmarknaden är betydligt högre i Tyskland än den är i andra länder runt Östersjön.

– Man slåss mycket mer om spannmålen där nere. Jag säger inte att vi inte slåss om den i Sverige, vi har också en tuff konkurrens. Men den tyska konkurrensen är mycket hårdare vilket vi också ser i alla tyska spannmålshandlares resultat. Även bra år går inte de tyska spannmålshandlarna ihop. De förlorar pengar i princip varje år, säger Mikael Jeppsson.

Samtidigt framhåller han, som en fjärde förklaring, att den svenska spannmålshandeln har en förhållandevis hög kapitalkostnad eftersom två tredjedelar av spannmålen i handelsledet levereras i skörd. Lantmännen har en lagerkapacitet på ungefär 1,6 miljoner ton och mottagning på 50 ställen under skörden.

– Kapaciteten för att klara volymerna under skörd kostar pengar. Det är den största kostnaden i spannmålshandeln som påverkar priset under skördeperioden.

Ett arbete med att effektivisera Lantmännens spannmålshantering har inletts och det kommer att ske löpande de kommande åren. Behovet av ny lagerkapacitet på grund av större skördar bör i största möjliga mån byggas på gård i framtiden, enligt Mikael Jeppsson.

– Det kommer också att innebära ett mycket rakare flöde än i dag. Vi ska styra mycket mer av flödet mot huvudanläggningarna i stället för att ta emot mycket varor på ett ställe som måste transporteras vidare mitt i skörden.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/johan-karlzen-om-lantmannens-spannmalspriser/">Sveriges spannmålsodlareförening: ”Förklaringen till låga priser håller inte”</a>

Svenska spannmålspriser är ofta lägre än grannländernas. Skulden för det läggs inte sällan på marknadsledaren Lantmännen – som nu slår tillbaka i ett försök att förklara prisskillnaderna.

Mikael Jeppsson: "Mindre båtar och lägre proteinhalt sänker priset."

Lantmännen pressas om spannmålspriset

Marknad

Lantmännens Mikael Jeppsson: "Mindre båtar och lägre proteinhalt sänker priset."