Friare jakt kan minska betesskadorna

Om vi i snar framtid ska fasa ut fossila bränslen måste vi få ut mer råvara från våra skogar. Då behöver vi mångfald i skogen, som förutom massa och timmer kan bli bränsle, förpackningar eller biobaserade plastprodukter.

Dagens reglerade älgjaktssystem har under de åtta år det funnits inte lyckats med att anpassa viltet efter fodertillgången. Systemet har oftast hämmat avskjutningen, mer sällan stimulerat. Ovanpå detta finns ofta mer eller mindre välmotiverade restriktioner i de olika älgskötselområdena. Den mångfald vi behöver framöver har utarmats genom överbetning.

Antalet lösta jaktkort har minskat. Är det detsamma som att antalet jagade timmar har minskat? Vad händer när viltstammarna måste minskas till hälften eller en tredjedel?

Om allt görs på ett klokt sätt bör det finnas en väg framåt. Vi har väldokumenterade exempel från tre markägarstyrda älgskötselområden i Nybroområdet.

I ett område på 38 000 hektar har älgstammen enligt rapporteringstjänsten Älgobs halverats under nio år. Betesskadorna har minskat rejält. Älgolyckorna i trafiken har minskat till en fjärdedel. Samtidigt har antalet jagade timmar per 1 000 hektar ökat. Dubbelt så många jagade timmar som genomsnittet i länet. Gästjägare säger: det är en dröm att få jaga här! Fler och fler jaktlag vill ansluta sig. Vad beror detta på?

Stor frihet med få regler är huvudlinjen. I det närmaste fri jakt med stort ansvar hos jaktlag och den enskilde jägaren. Riklig tilldelning. Avlysning av jakten när fastställt antal djur är fällda, men som behöver tillämpas i allt mindre omfattning. Ko eller kalv måste skjutas innan första tjuren får fällas. Slaktvikterna på vuxna djur har ökat men inte kalvvikterna. Trolig orsak: stor konkurrens om det för kalven viktiga komplementfodret, som till exempel örter, från vildsvin, rådjur och hjort.

Våra erfarenheter visar att friare jakt kan minska betesskadorna med bibehållen eller ökad kvalitet på älgstammen.

Skogsintressegruppen i Nybro, Lars-Erik Fridholm