facebooktwittermail d

Det här vet vi efter valrysaren

Kommer statsminister Stefan Löfven (S) att sitta kvar? Får Sverigedemokraterna ökat inflytande? Och vem kommer att regera med vem? Många frågor saknar svar, men detta vet vi just nu:

FOTO: ANN LINDÉN

Trots Alliansens krav på statsminister Stefan Löfvens avgång, meddelade han sent på valnatten att han inte avgår. Den 25 september öppnar riksdagen och då ska en ny talman utses. Talmannen är den som lägger ett förslag på vem som ska bli statsminister och sitter Löfven kvar kommer en statsministeromröstning att äga rum. Alliansen har gått ut med att man kommer att rösta emot Löfven som statsminister.

Som det ser ut just nu får inget av blocken egen majoritet. Enligt det preliminära valresultatet får de rödgröna 144 mandat och Alliansen 143. Ett slutgiltigt valresultat väntas först på onsdag när utlandsrösterna och sena förtidsröster har räknats. 1979 avgjorde utlandsrösterna till de borgerligas fördel.

Socialdemokraterna gör ett historiskt dåligt val. Valresultatet på 28,4 procent är 2,6 procentenheter lägre än i valet 2014. Moderaterna blir största förloraren om man jämför med valet 2014. Partiet backar från 23,3 procent 2014 till 19,8 procent.

Centerpartiet gör det bästa valresultatet på 30 år och får 8,6 procent.

Sverigedemokraterna ökar mest av alla riksdagspartierna och får 17,6 procent av rösterna, jämfört med 12,9 procent 2014. Sverigedemokraterna behåller därmed sin roll som det tredje största partiet i Sverige och även sin roll som vågmästare i riksdagen. Alla de övriga partierna säger dock nej till samarbete med partiet.

I opinionsmätningarna har Kristdemokraterna länge legat under fyraprocentspärren, men partiet lyckades samla kraft och får 6,4 procent av rösterna. Miljöpartiet klarade spärren, men tappar från 6,6 procent till 4,3 procent. Liberalerna gjorde ett liknande resultat som 2014 och landar på 5,5 procent.

Vänsterpartiet får 7,9 procent, jämfört med 5,7 procent 2014. Det innebär en ökning med sju mandat.

Den 25 september öppnar riksdagen och då ska även en ny talman utses. Riksdagens ledamöter kommer att välja talman och vice talmän för perioden 2018–2022. Praxis har sedan 1982 varit att talmannen väljs från det största partiet i den grupp av partier som har en majoritet.

Talmannen lägger fram ett förslag på vem som ska bli statsminister och om Löfven sitter kvar kommer en statsministeromröstning att äga rum. Alliansen har gått ut med att man kommer att rösta emot Löfven som statsminister.

Regeringen måste presentera sin budget för riksdagen senast den 15 november. En budget behöver inte få en majoritet av rösterna i riksdagen, men den måste bli störst för att inte kunna utmanas av oppositionens budget. Sverigedemokraterna valde att inte stödja den rödgröna budgeten 2014, vilket ledde till regeringskris och hot om extra val. I samband med det uppstod decemberöverenskommelsen (DÖ), som skulle underlätta för en minoritetsregering att regera. Överenskommelsen blev dock inte långvarig och föll i oktober 2015.

Om det är så att statsministern inte får igenom sin budget kan man utlysa nyval, men det kan göras först tre månader efter riksdagens öppnande. Valet måste sedan äga rum inom tre månader från det att statsministern utlyst valet. Att ett nyval sker i Sverige är väldigt ovanligt, senast det hände var 1958.

LÄS OCKSÅ: Valrörelse färgad av torkan

LÄS OCKSÅ: Torka och bränder får få väljare att byta parti

LÄS OCKSÅ: ATL:s valenkät guidar dig i valröran


Politik