ATL har tidigare skrivit om den stora bristen på djursjukskötare och hur man nu försöker lösa den akuta situationen genom att ge djurvårdare befogenhet att ge till exempel narkos. Under 6 år ska undantaget gälla och då i samband med en satsning på vidareutbildning. När undantagstiden är slut räknar man med att ha ökat antalet utbildningsplatser och examinera ett större antal djursjukskötare så att man kan möta efterfrågan.
Djursjukskötare tveksamma till lösning
Legitimerade djursjukskötare är tveksamma till att lösa bristen på arbetskraft genom att låta djurskötare få utökade befogenheter.
Det är dock inte överallt förslaget mottagits positivt. På gotland uttrycker man en oro för att personal med lägre utbildningsgrad ska utföra uppgifter som kräver stor precision och kunskap, rapporterar Helagotland.
Där han man löst problemet genom att nyutexaminerade veterinärer fått börja som djursjukskötare för att arbeta upp erfarenhet.
– Om man kommer till oss och inte har så mycket erfarenhet så måste man vara beredd på att få arbeta som djursjukskötare under en tid för att skaffa sig erfarenhet. Att vara veterinär är ett stort ansvar och många nyutbildade tycker nog att det känns tryggt arbeta under ledning av en mer erfaren veterinär, säger Isabella Gardelin till Helagotland.
Det kan även sticka i ögonen på den som lyckats lägga beslag på en av de få utbildningsplatserna till legitimerad djursjukskötare och gått den långa utbildningen, att någon med kortare utbildning bara behöver en snabbkurs för att få liknande status.
– Vi har jobbat minst sex år och fått legitimation. Det känns jättekonstigt om någon annan kan få göra samma saker som oss med bara en lättare utbildning. Då försvinner lite syftet med varför vi ska ha legitimation, säger Isabella Gardelin till Helagotland