Mellanskog har hanterat brandvirke motsvarande 3 500 fullastade timmerbilar, eller ett 6 mil långt timmertåg. Exakt hur stora volymer det rör sig om vill Niklas Fogdestam, virkesområdeschef för Mellanskog i Västmanland, inte avslöja, men säger att det var ungefär hälften av allt virke från de privata skogsägarna inom det 13 500 hektar stora brandområdet.
Efter brandvirket - ny skog spirar
Tre år efter branden i Västmanland körde Mellanskog häromdagen ut det sista lasset brandskadat virke från sin uppsamlingsterminal. Men virkesområdeschef Niklas Fogdestam lär få leva med följderna efter branden flera år till.
Ulf Aronsson
Omedelbart efter branden fanns farhågor att allt virke skulle bli bränsleved, att inget skulle kunna sågas, och att de stora volymerna bränsleved skulle bli svåra att avsätta. Men så blev det inte.
– Hälften har gått som bränsleved och hälften som sågtimmer. En del av timret gick på export till Baltikum eftersom massaindustrin i Sverige inte kan använda sotig sågverksflis. Även för bränsleveden har det gått bra att hitta kunder, värme- och sågverk i området har hjälpt till genom att köpa både energived och sågtimmer, säger Niklas Fogdestam.
Påverkar virkesfångsten
Branden täckte ett område motsvarande drygt 3 procent av all skogsmark i Västmanland. För Niklas Fogdestams del innebär det en påverkan på virkesfångsten både geografiskt och volymmässigt för lång tid framöver.
Hans egna starkaste intryck från tiden efter branden gäller återbeskogningen.
– Ingen visste hur det skulle hanteras. Branden hade redan skött markberedningen, så då var det väl bara att plantera? Men forskarna sa nej, vi borde vänta till 2017 annars kunde planteringarna förstöras av rotmurkla. Men om vi väntade till 2017 skulle det bli ett fruktansvärt uppslag av sly. För att hindra det kunde man markbereda, men det kändes onödigt när det redan var gjort. Och hur skulle risken för snytbagge hanteras? Vi diskuterade fram och tillbaka.
Plantering i tre omgångar
Lösningen blev att Mellanskog erbjöd de drabbade markägarna plantering i tre omgångar för att sprida riskerna. En tredjedel av varje fastighet planterades våren 2016, hösten 2016 respektive våren 2017.
– På brandområdet växer nu gröna plantor och ny skog är på väg, det känns hoppingivande, säger Niklas Fogdestam.
Totalt är det 4 000 hektar av brandområdet som kommer brukas framöver. Sveaskog har inrättat en ekopark på en stor del och Bergviks och Västerås stifts marker har blivit naturreservat.
Mellanskog har planterat 1 500 - 2 000 hektar med runt 2,5 miljoner plantor. 90 procent är tall och 10 procent är gran, vilket är helt omvända proportioner mot normalt i Västmanland.
– Efter branden försvann viltet, men nu har de kommit tillbaka. Sommartid har de 14 000 hektar gräs och örter att beta, vintertid 4 000 hektar skogsplanteringar. Jag tycker att man ska öka avskjutningen i området, annars är det stor risk att de 50 miljoner kronor som vi och andra lagt ned på återbeskogning blir 50 miljoner till viltbete.