Mari Nälsén

Eftersök, att söka efter vilt som skadats i trafiken eller vid jakt, är en svår konst. Inte bara behöver eftersöksjägaren ha en eller flera tränade och välutbildade hundar – hen behöver också nästan kunna tyda hur det skadade djuret tänker, läsa av sin hund samtidigt och vara beredd att skjuta ett säkert skott när det blir läge.

Vid eftersök på vildsvin eller rovdjur gäller det dessutom att skydda både sig själv och hunden mot ett eventuellt anfall.

Fullärd blir eftersöksjägaren aldrig.

– Däremot blir man, om man har ett öppet sinne, bättre och bättre för varje uppdrag, säger Torkel Norling.

Till sin hjälp med eftersöken har han fem hundar, fyra laikor och en hannoveransk viltspårhund, alla noggrant tränade och med olika användningsområden beroende på vilket viltslag som det ska sökas efter.

Den största faran för eftersöks­ekipagen är bilister. Att söka spår efter en riksväg i mörker och regn är inte Torkel Norlings favoritsysselsättning. När han anländer till en plats där det skett en viltolycka sätter han upp tält i varselfärger och reflexer. Det har hänt flera gånger att de blivit nermejade.

– Många har ingen koll, de sitter väl och tittar i telefonerna kanske. Det har varit nära att jag blivit påkörd flera gånger.

– Det gör jag inte egentligen, jag kan bli väldigt arg över nonchalansen bilisterna visar upp. Men jag är ju eftersöksjägare för att jag brinner för det och för att jag är bra på det och då får man ibland ta det onda med det goda och söka metoder för att minimera riskerna.

Att vara eftersöksjägare för trafikskadat vilt innebär en anställning hos polisen. Ersättningen är symbolisk men myndigheten kräver att vissa kriterier ska vara uppfyllda och prov genomförda av både jägare och hund. På så sätt upprätthålls kvaliteten.

För vissa trafikeftersök krävs specialkompetens, det gäller till exempel rovdjurseftersök.

– Det har vi inte så ofta här i Västra Götaland men det händer, kanske ett par gånger om året, säger Torkel Norling, som även har den kompetensen.

<h3>Nätverket Eftersöks­assistans</h3>

Att vara två jägare och ha två hundar gör eftersöket säkrare och mer effektivt, säger Torkel Norling.

När det gäller eftersök vid jakt är det ibland mindre struktur än vid trafikeftersöken. Jaktlaget tar ofta den hund som de använder till annan jakt oavsett om den någonsin spårat tidigare eller inte. Det blir sällan bra.

Svenska Jägareförbundet startade därför 2015 nätverket Eftersöks­assistans, dit jägare som saknar eftersökshund, eller om den har misslyckats, kan höra av sig för att få hjälp.

– I det nätverket finns bara mycket erfarna jägare och hundar, berättar Torkel Norling som själv är mycket aktiv i nätverket.

Eftersöksassistans finns än så länge bara i södra och mellersta Sverige men förhoppningen är att det så småningom ska täcka hela Sverige.

Oavsett om man spårar djur från viltolycka eller jakt är det bra att ha två olika hundar. En spårhund och en hund som kan släppas och antingen gå i kapp och hålla fast rådjur eller, om det är en skadad älg eller ett vildsvin, ställa djuret så att jägaren kan smyga fram och skjuta det. Ibland kan en och samma hund fungera på båda.

Det är också bra att vara två jägare.

– Att själv ha med sig två hundar, varav en i lina och den andra i koppel, och samtidigt vara beredd att skjuta kan vara lite knepigt, säger Torkel Norling.

– Man blir effektivare och säkrare när man är två.

Vad krävs av en duktig eftersöksjägare, förutom duktiga välutbildade hundar?

– Det krävs ödmjukhet, man kan inte inbilla sig att man kan allt. Det är viktigt att lyssna på andra och respektera deras kunskap. Dessutom krävs massvis med envishet.

<h3>Lagkrav att eftersöka</h3>• Den som skjutit ett djur som inte dör har ansvar för att se till att eftersök genomförs. • Jaktlagen säger att en eftersökshund ska kunna finnas på plats inom två timmar efter skottet. Därför bör det ordnas innan man går ut för att jaga. • Lagen säger också att hunden ska vara utbildad och lämplig att göra eftersök med på den aktuella viltarten. Källa: Jägareförbundet<h3>Trafikeftersök</h3>• Var åttonde minut körs ett vilt på i Sverige och nästan 65 000 fordon är inblandade i en viltolycka årligen. Rådjuren toppar statistiken med omkring 3 000 i månaden följt av vildsvin med mellan 700 och 2 000 i månaden och sedan älg med omkring 300 olyckor. • Trafikeftersöken samordnas via Nationella viltolycksrådet som finns i landets 21 regioner. Omkring 5 500 jägare runt om i landet är engagerade i trafikeftersök. Källa: Jägareförbundet

I över 30 år har Torkel Norling varit eftersöksjägare. Han gör omkring 150 eftersök både i trafik och på jakt årligen och är dessutom en flitigt använd föreläsare.– Det är eftersök som är min grej, det passar min läggning, säger han.

Torkel Norling gör årligen 150 eftersök.

Eftersöksjägaren: ”Fullärd blir man aldrig”

Skog

Torkel Norling letar upp vilt som skadats i trafiken eller vid jakt. För att bli bra på eftersök krävs bland annat duktiga hundar, förståelse för viltet och tålamod.