Nötfärs från en och samma svenska gård visade sig ligga bakom det utbrott av ehec som smittade 17 personer under hösten.
Ehecsmitta kan spåras med stövlarna
Gasbinda runt stövlarna - lika effektivt som gödselprov för att spåra ehec.
Fyra av dem, varav tre är barn, drabbades därefter av den allvarliga följdsjukdomen HUS som ger njurbesvär.
I en ny avhandling av Stefan Widgren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som disputeras den 2 december, visar han metoder för att kartlägga smittan på gårdar med nötkreatur och även bedöma risken för spridning av bakterien.
Tillämpad matematik och avancerad datorsimulering efterliknar smittvägarna i verkligheten.
Själva bakterien kallas verotoxinproducerande Escherichia coli O157:H7, förkortas vtec O157. Själva infektionen på djur kallas även den vtec O157.
När bakterien drabbar människa talar man om ehec O157.
- Med en bättre kunskap om hur vtec O157 sprids bland nötkreatur skulle det vara möjligt att bekämpa bakterien bland djuren. På så sätt skulle vi kunna minska risken för att människor blir sjuka av denna bakterie, säger Stefan Widgren.
Enklare provtagning
Hans avhandling visar att individuella gödselprov på varje nötkreatur i en djurbesättning kan ersättas av generella miljöprov.
Och de går att göra relativt enkelt.
Provtagaren går runt i ladugården med gummistövlar klädda med till exempel gasbinda för att fånga upp bakterier från golvet. De kompletteras sedan med damm- och plockprov i djurens närmiljö.
Resultaten visar att detta är en tillförlitlig och kostnadseffektiv metod för att avgöra om en nötbesättning är smittad med vtec O157.
126 besättningar
126 nötbesättningar i Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Gotland studerades under 38 månader med just den här metoden.
Studien visar att besättningarna oftare smittas under hösten och att inköp av djur ökar risken för smitta. Risken är också högre om en närliggande gård är smittad.
Viktigt att vaccinera
Stefan Widgren undersökte även hur vtec O157 sprids bland djuren inom och mellan gårdar. Alla nötkreatur i Sverige är registrerade i en nationell databas med information om var och när djur föds, alla djurförflyttningar mellan besättningar och när djur går till slakt.
I samarbete med Uppsala universitet utvecklades programvara för att genomföra detaljerade simuleringar, som inkluderar alla nötkreatur och hur de flyttas mellan besättningar.
Resultaten från datorsimuleringarna visar att djurförflyttningar delvis förklarar varför det finns regionala skillnader i förekomsten av vtec O157.
Vaccination visade sig vara en av de viktigaste åtgärderna i simuleringarna för att minska risken för smittspridning.