facebooktwittermail d

EU-kommissionen vägrar ge upp om ekoförordningen

LUXEMBURG

"Vi har ingen Plan B", säger jordbrukskommissionär Phil Hogan nu om vad som händer om det sista försöket att komma överens om en ny ekolag misslyckas.

För en vecka sedan sa EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan till ATL att EU-kommissionen var redo att överväga att kasta sitt lagförslag om nya ekoregler i papperskorgen. Efter dagens diskussionsrunda i jordbruksministerrådet om förslagets framtid verkar kommissionären ha fått nytt hopp om att en annan lösning är möjlig.

– Vi överväger inte en plan B. Vi har en plan A som fick mycket mer stöd i Rådet i dag än folk förväntade sig, sa Phil Hogan vid en presskonferens efter att frågan behandlades av jordbruksministrarna.

Undvikande svar

Men det kan knappast ha undgått jordbrukskommissionären att det stödet åtföljdes av många olika krav från olika länder, ofta ömsesidigt uteslutande. För att sätta eld under baken på tveksamma jordbruksministrar påpekade jordbrukskommissionären att det gällande regelverket måste ändras i vilket fall, för att vara i enlighet med Lissabonfördraget. Men han ville vid presskonferensen inte ge någon bedömning av hur sannolikt det är att EU-kommissionen drar tillbaka det liggande förslaget och återkommer med ett baserat enbart på de förändringar som Lissabonfördraget kräver.

– Varför inte göra det nu, i det här sammanhanget, var Phil Hogans svar på den frågan.

Kohandel

En anledning till att EU-kommissionen kan vilja undvika ett rent Lissabon-förslag är att det sätter strålkastarljuset på förändringar som kan vara svårsmälta för EU-parlamentet. Knutar som måste lösas då handlar om vilka delar av ekoregelverket som de folkvalda ska ha mer eller mindre inflytande över. De frågorna finns ju med även i det liggande förslaget, men då blandade med andra ämnen som det går att kohandla runt. Värt att komma ihåg är att EU-kommissionen aldrig säger sig ha en plan B innan den är absolut nödgad till det, men då kan den plocka fram en rätt snabbt.

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget är den senaste ändringen i vad som kan kallas EUs grundlagar. Den gav bland annat EU-parlamentet mer makt över lagstiftningsprocessen.