EU:s habitatdirektiv, grunden för skyddet av bland annat varg, bör inte ändras, enligt ett betänkande EU-parlamentet antagit. Det är medlemsländernas bristande tillämpning som gör att EU är långt från de flesta av de mål för biologisk mångfald som unionen satt, menar de folkvalda. Skyddet av biodiversiteten i jordbrukslandskapet tillhör de mål där arbetet går som trögast.
EU-parlamentet vill att vargens roll granskas
Några ändringar i lagarna som reglerar svensk vargjakt vill EU-parlamentet inte se. Men de stora rovdjurens påverkan på jordbruket bör granskas, anser parlamentarikerna.
Sara Johansson
Trots stödet för oförändrade lagar lyfter betänkandet att skyddet av de stora rovdjuren kan hamna i konflikt med andra värden, som möjligheten att ha betesdjur. Parlamentarikerna vill att de stora rovdjurens roll granskas för att se om "anpassningsåtgärder" bör införas för att bevara bland annat det kulturlandskap som bete skapar.
När betänkandet debatterades i EU-parlamentet kom vargfrågan upp ett antal gånger.
– Vi kan inte se det som ett framsteg om björnen och vargen kommer tillbaka men bönderna i bergstrakterna försvinner, sa till exempel Herbert Dorfmann, konservativ politiker från italienska Sydtyrolen.
Ingen svensk ledamot deltog i debatten. De moderata och kristdemokratiska parlamentarikerna röstade emot betänkandet, och emot sin partigrupp. Övriga svenskar röstade för, utom sverigedemokraterna som lade ner sina röster.
EU-kommissionen ser över EU:s lagar kring biologisk mångfald och planerar att lämna sina slutsatser i vår, följda av mer konkreta åtgärdsförslag något senare.