Mari Nälsén

Även i höst har många svanar betat på Jan Helins åkrar. Nu gör de ingen skada, men han oroar sig för att de ska vara ännu fler till våren.

Jan Helin var en av dem som beviljades skyddsjakt på sångsvan i våras. En åtgärd som hjälpte föga.

– Vi sköt några men det skrämde dem bara för stunden, de kom tillbaka direkt.

Svanarna ställde till stor skada, det är säkert, men hur stor kan inte Jan Helin svara på.

– Nej, det var ett mycket bra skördeår i år så det är svårt att avgöra men jag skulle tro att vi tappade ett ton per hektar på de utsatta åkrarna.

Svanarna försvann under försommaren men har i höst kommit tillbaka och betar på stubbåkrarna.

– Nu gör de ju ingen skada men de är ju otroligt många fler än vi brukar se på hösten.

Han odlar omkring 1 100 hektar spannmål och grovfoder i trakten runt Karlstad och har i många år haft problem med såväl tranor som gäss men invasionen av svanar i så stor mängd kom som en överraskning.

Ett ton per hektar på de drabbade åkrarna bedömer Jan Helin att han förlorade på grund av svaninvasionen våren 2019.

Att använda sig av gaskanoner för att kontinuerligt skrämma fåglarna är inte att alternativ eftersom det är tätbebyggt område. Däremot har han inför nästa växtsäsong köpt ett nytt höghastighetsvapen i kaliber 22, 250 för att skjuta skrämselskott.

– Man kan inte använda en vanlig studsare just på grund av säkerheten, men med det här stannar kulorna upp och går sönder, säger han.

På Länsstyrelsen i Värmland tycker de inte att förra året stack ut särskilt när det kommer till skador av stora fåglar. Några fält med svanskador besiktigades. Men de ser också att antalet fåglar ökar år till år.

– I dagsläget finns flera avledningsåkrar i länet. När fåglarna skräms från en åker vill vi ju inte att de ska flyga till en annan lantbrukare och slå där utan då är det bättre att det finns åkrar där de kan gå kvar, berättar Malin Eliasson som arbetar med problematiken.

Hon uppmanar lantbrukare som har problem med stora fåglar att i dialog med Länsstyrelsen anlägga egna avledningsåkrar

– Ta kontakt med oss för det finns ersättning att få för förstörd gröda, säger Malin Eliasson.

<h3>Skyddsjakt</h3>Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd som kan utföras när det inte finns något att välja på och man har prövat olika åtgärder som inte lyckats.Vissa typer av skyddsjakt kan enskild bedrivas utan särskilt tillstånd, vilka arter det gäller regleras i Jaktförordningen (1987:905) men några exempel är grågås och kanadagås. För andra arter, exempelvis trana och svan som omfattas av fågeldirektivet, måste man ansöka hos Länsstyrelsen för att få skyddsjaga och tillstånd ges bara i undantagsfall. Våren 2019 beviljade Länsstyrelsen i Värmland skyddsjakt på 34 sångsvanar och tio tranor i Värmlands län.

I våras invaderades Värmland av ett stort antal sångsvanar, långt fler än normala år. Jan Helin, lantbrukare i Karlstad var en av de drabbade.– Vi brukar ha 20-30 svanar på höstsådden varje år, men i år var de flera hundra, säger han.

I våras invaderades Värmland av ett stort antal sångsvanar, långt fler än normala år.