Fredrik Stork

Varför lägga ner miljontals kronor på att provborra efter olja när man lika väl kan utvinna den ur moderna oljeväxter?

Det är frågor som dessa som far genom huvudet efter att ha lyssnat på ett seminarium om fältkrassingen som HVO-råvara i veckan.

Det unika projektet är nu bara 10-15 år från kommersiellt genombrott, och är beroende av all uppmärksamhet och allt statligt stöd som det någonsin kan få för att projektet inte ska läggas i malpåse eller avta i utvecklingstakt.

Med tanke på vad som hände med etanolen är inte minst det förstnämnda hotet värt att ta på allvar. Etanolen är i grunden ett alldeles förträffligt bränsle som stupade på mållinjen i Sverige, bland annat på grund av att vissa ansåg att bränslet konkurrerade ut vanlig matproduktion. Tyvärr har antalet nyregistrerade etanolbilar minskat flera år i rad.

Men den här gången är tongångarna annorlunda eftersom fältkrassingen beskrivs som en riktig fullträff i växtföljden, och framför allt i Norrland där det skulle behövas en riktigt högproduktiv olje- och proteingröda. Till fördelarna hör att fältkrassingen är tvåårig, extremt vinterhärdig, och att den med fördel kan samsås med vårkorn. Oljan, från de oljerika fröna, kan sedan omvandlas till HVO på samma sätt som tallolja, medan frökakan kan användas som högvärdigt proteinfoder i stället för att importera foder från andra länder.

Projektet är i grunden lika idiotiskt som genialiskt. Få lär i dag ens komma på tanken att försöka tämja en vild växt, och introducera den som jordbruksgröda eftersom processen är så kostsam. I dag sker i stället nästan all växtförädling på grödor som vi redan känner till, ibland sedan tusentals år tillbaka. Globalt pågår endast ett fåtal liknande försök med vilda växter.

För den som behöver en introduktion är fältkrassingen en av våra första kolonisatörer när ny mark blottläggs. Arten är i grunden ganska liten men oljerik och köldhärdig, vilket gjorde den intressant som förädlingsmaterial. Dagens framodlade fältkrassing är betydligt större, men behöver egentligen nå en 30-procentig oljenivå för att bli tillräckligt intressant. Parallellt pågår även försök med att ta fram en perenn variant.

Om SLU-forskarna lyckas kan fältkrassingen få stor betydelse inte bara för foder- och HVO-produktionen i Sverige, utan också för den biologiska mångfalden. Lokalt är det många i Norrland som drömmer om att återta jordbruksmark som ligger i träda om det bara dyker upp ett kommersiellt alternativ. Rätt använda skulle odlingarna kunna ge 80 miljoner liter olja per år bara i Norrland, om alla kornfält samsås och alla nedlagda fält tas i bruk. För den som undrar baseras siffran på dagens fältförsök som ger en fröskörd på fem ton per hektar och en oljehalt på 25 procent.

Lägg där till att oljegrödan även är gångbar i likande klimat i Kanada och Ryssland, och på andra platser där rapsen inte ger högre avkastning. Det kallar jag modern oljeborrning.

<h3>Fakta: Noterat från seminariet</h3>• Atombomsprojektet på Manhattan kostade 235 miljarder kronor och månlandningen 1 530 miljarder kronor i dagens penningvärde. Fältkrasslingsprojektet, som bygger på att skona jorden från klimathotet, har hittills kostat 30 miljoner kronor, och är nu helt beroende av statliga medel eftersom inget företag i världen skulle vara beredda att satsa de pengar som krävs för att ta fram en helt ny lantbruksgröda.• Odlingssäsongen 2018 till trots gav fältkrassingen sex ton per hektar i Skåne medan höstgrödorna i regel gav 3,8 ton per hektar i samma region.• Ett gångbart upplägg bygger på att så fältkrassing var fjärde år i växtföljden. Med samsådd av korn kan kornskördarna öka, vilket är ovanligt för samsådda grödor.• De perenna föräldringsförsöken är intressanta. Med mer perenna grödor skulle världens koldioxidutsläpp kunna gå tillbaka till förindustriell tid eftersom de binder så mycket kol.• Sunepine, som tillverkar HVO-diesel bedömer att fältkrassingen kan ge lika stora leveranser av råvara till dieselframställningen som ett eller två massabruk. 116 000 ton fältkrassing skulle motsvara ett helt Sunpine, som i dag reducerar koldioxidutsläppen motsvarande 157 000 bilar per år.• Avkastningen kan bli upp mot tio ton per hektar när förädlingsarbetet är klart. Men först måste ytterligare gener som motverkar frödrösning och sjukdomsresistens korsas in.• För att få lönsamhet i odlingen skissar forskarna på ett upplägg som bygger på att en pressanläggning körs ut till gårdarna för att tappa upp oljan till raffinaderiet. Det skulle i så fall göra det enkelt att till ta vara på frökakan i den lokala foderproduktionen.

Fältkrassingprojektet befinner sig i halvtid och är nu beroende av en stabil och långsiktig finansiering för att inte hamna i malpåse. Om forskarna lyckas kan vi få en ny energi- och proteingröda som kan användas i HVO-framställningen, skriver teknikreporter Fredrik Stork.

Krönika: Vi kan få en ny energi- och proteingröda som kan användas i HVO-framställningen.

Moderna oljeletare behöver samhällets stöd

Lantbruk

Varför lägga ner miljontals kronor på att provborra efter olja när man lika väl kan utvinna den ur moderna oljeväxter.