I dag är det svårt för den som måste vidta lagstadgade åtgärder mot karantänskadegörare som rotgallnematod att få ersättning för kostnaderna de medför. I en proposition till ny växtskyddslag föreslår regeringen att vissa kostnader för bekämpningsåtgärder, förlorat växtvärde och produktionsbortfall ersätts.
Fängelse föreslås för brott mot växtkarantän
Den som måste sätta åkrar i karantän ska få ersättning, och den som sprider växtskadegörare kan få fängelse. Det föreslår regeringen.
Sara Johansson
För produktionsbortfall ersätts enligt förslaget högst 75 procent som längst under två år. Ersättning ska inte beviljas om odlaren valt en icke-resistent växtsort när det finns resistenta alternativ. Produktionsbortfall ska inte ersättas för angrepp i skogsmark.
Höjda straff
För de som bidrar till spridning av karantänskadegörare föreslås en straffskala på upp till två års fängelse. I dag är det högsta straffet böter. Exempel på straffbara handlingar är att inte avverka och destruera träd som är angripna av tallvedsnematod, eller att inte bekämpa värdväxter på ett fält i svartträda på grund av rotgallnematod.
Höjningen av straffskalan innebär att polisen kan göra husrannsakningar och att en företagsbot kan bli högre. Mindre avvikelser från regelverket kan ge sanktionsavgifter.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Karantänskadegörare
Växtskadegörare som inte är spridda inom EU och som kan få oacceptabla sociala, miljömässiga eller ekonomiska konsekvenser om de börjar spridas kallas karantänskadegörare. De omfattas av särskilda regler, som att de måste anmälas till Jordbruksverket eller Länsstyrelsen.