Johan Joelsson

Göran Frisk skrämde iväg de hungriga tranorna med en kraftfull gasolkanon.

Skrämselkonsulenten Göran Frisk parkerar sin jeep vid en åker med nysått korn. För bara någon vecka sedan satt här ett tusental tranor och hade börjat smörja kråset. Men sedan Göran Frisk satte upp en bazooka-liknande gasolkanon som ger ifrån sig knallar på 100 decibel är fältet tomt på bevingade besökare.

Djuren har i stället sökt sig till strandängsområdet Pulken någon kilometer bort där stödutfodring sker dagligen under den mest intensiva traninvasionen.

– Bönderna här i området är visa av tidigare års skador. Många väljer att senarelägga sådden. Så hittills har vi inte haft några inrapporterade skördeskador, säger Göran Frisk.

Den uppblåsbara fågelskrämman Hulken ger ifrån sig ett tjutande ljud.

Sedan 2004 arbetar han som skrämselkonsulent på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Arbetet går ut på att hjälpa odlare som drabbats av hungriga fåglar. Först dokumenterar Göran Frisk skadorna för att sedan i samråd med lantbrukarna välja ut lämpliga skrämselverktyg. Han har en bred arsenal att välja bland. Förutom gasolkanonen finns den så kallade ”Hulken” – en uppblåsbar gummigubbe som med hjälp av ett bilbatteri ger ifrån sig ett tjutande sirenljud.

En annan effektiv fågelskrämma är en olikfärgad drake som är fäst i ett hopfällbart spö med en lina. Andra verktyg Göran Frisk kan ta till är knallskott, reflekterande tejp och drönare.

Den färgglada draken är effektiv i kombination med jakt, berättar Göran Frisk.

Det krävs inte mycket vind för att draken ska lyfta.

– Men fåglarna är smarta och tappar snabbt respekten. Därför gäller det att göra dem osäkra genom att använda flera skrämseltekniker, gärna i kombination med fysisk närvaro, säger han.

Knallskott som kan användas i hagelgevär.

Under våren är det tranorna som utgör det största hotet mot de sydsvenska böndernas grödor. I år rapporterades 10 000 individer vid Pulken. Göran Frisk berättar att tranorna mestadels går på korn och vårvete, samt majs och potatis.

Vid naturreservatet Pulken stödutfodras tranorna för att inte åsamka skador på de intilliggande fälten.

Grågåsen och den vitkindade gåsen har ökat radikalt i antal de senaste tio åren. Dessa åsamkar störst skador från midsommar och framåt och smörjer gärna kråset med vall, majs, korn, vete och grönsaker. De senaste åren har fler lantbrukare i trakten även fått problem med svanar.

– Någon enstaka svan utgör inget hot. Men när de kommer i flockar på 60-70 individer kan de skapa stor förödelse, speciellt på höstrapsfälten. Svanarna är luriga eftersom de betar djupt och förstör rapsplantornas tillväxtpunkter, säger Göran Frisk.

Fiskmåsarna, som nöjer sig med mask, är relativt ofarliga för grödorna, menar Göran Frisk.

<h3>Drabbad? Här är expertens tips: </h3>• Håll kontinuerlig koll på fälten.• Vid upptäckt av skadegörande fåglar – jobba med fysisk närvaro.• Undersök om det är tillåtet med jakt på de aktuella fåglarna.• Om du inte själv jagar, prata med din jägare som har hand om jakten.• Testa traditionella fågelskrämmor eller att ställa ut en bil på fälten.•Kontakta Länsstyrelsen och fråga om de har skrämselutrustning till utlåning.• Försök variera dina åtgärder i den mån du har tid.• Skapa goda relationer med grannar som rör sig i området.• Håll särskild koll på avskilda fält som ligger i anslutning till vatten.• Om du drabbas – sök skördeskadeersättning från Länsstyrelsen.

Göran Frisk är böndernas beskyddare. Den skånske skrämselkonsulenten använder en bred arsenal av moderna fågelskrämmor för att tranorna, gässen och svanarna ska hålla sig borta.

Göran Frisk har en bred arsenal av vapen att använda för att få bort oönskade fåglar från åkrarna.

Får frossande fåglar fly från fälten

Växtodling

Göran Frisk är böndernas beskyddare. Den skånske skrämselkonsulenten använder en bred arsenal av moderna fågelskrämmor för att tranorna, gässen och svanarna ska hålla sig borta.