Ellinor Eke-Göransson

ATL rapporterade tidigare i veckan om två kvinnor som fick åka till sjukhus efter att en ko ska ha <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/tva-kvinnor-till-sjukhus-efter-koattack/">gått till attack</a> när de satt och fikade i Gamlerikets naturreservat i Götene, strax utanför Lidköping.

Attacken skapade en del förvirring om huruvida kvinnorna fick befinna sig där eller inte. ATL har därför pratat med Naturvårdsverket och Jordbruksverket som hjälper till att reda ut vad som egentligen gäller med allemansrätten samt hur man som djurägare kan skydda sina djur.

– Befinner man sig i ett reservat finns det speciella regler som gäller just där. Det finns föreskrifter som handlar om vad man får göra och vad man inte får göra på platsen, säger Eva Amnéus Mattisson på naturavdelningen på Naturvårdsverket om händelsen i Götene.

Hon berättar att allemansrätten gäller som vanligt i beteshagar.

– Så länge man inte stör får man gå in. Men det kan vara svårt om det handlar om väldigt stora hagar - när man går in i hagen kanske man inte får uppfattningen av att man stör några djur.

Om man som djurägare inte vill att allmänheten ska störa djuren är det bästa att informera ordentligt, menar hon.

– Om det till exempel finns en badplats på andra sidan som gör att många passerar kan man göra en led genom en hage så det blir lättare.

Eva Amnéus Mattisson vid naturavdelningen på Naturvårdsverket berättar att det finns information att hämta om allemansrätten på deras hemsida.

Finns det några regler när det exempelvis finns kalvar eller föl?

– Det finns inga speciella föreskrifter, då kanske det behövs extra information i anslutning till hagen för att underlätta för allmänheten att göra rätt.

Jordbruksverket menar att det är högst individuellt vad olika människor uppfattar som aggressivitet hos djuren.

– Detta beror givetvis på fall till fall, men troligtvis är det ofta så att djuren inte går till attack i den bemärkelsen man ofta använder det uttrycket. Djuren kanske visar sin nyfikenhet, eller kommer springande för att de förknippar människor med att det är dags för utfodring eller dylikt och då reagerar en del människor med rädsla och/eller kanske känner sig attackerade, säger Anna Tilly, vid djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket.

I fallet med kvinnorna i naturreservatet hade korna kalvar - något som kan få djuren att försvara sin avkomma eller flock.

”Varför djuren reagerar beror på flera olika faktorer, bland annat på hur människorna beter sig, om man till exempel har med sig hund och hur denna beter sig”, säger Anna Tilly vid djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket.

Vad kan man som djurägare göra för att undvika att folk tar sig in bland djuren?

– Rent generellt så kan informativa skyltar, till exempel om att ”inte mata eller klappa djuren” vara ett exempel på sådant som kan bidra till minskade problem. Att ha kontaktuppgifter till djurägaren på skyltar vid hagar kan fylla flera positiva syften, bland annat att denne lättare kan kontaktas i fall det uppstår problem med något, säger Anna Tilly.

Skulle ni säga att detta är ett utbrett problem?

– Mig veterligen så för Jordbruksverket ingen statistik eller dylikt i frågan som gör att vi kan ha en uppfattning om detta.

I sommar rör sig fler människor än vanligt ute i naturen. Men vad kan du som djurägare göra om du vill undvika att folk går in hos dina djur?

Så skyddar du dina djur från oönskade besökare

Djurhållning

I sommar rör sig fler människor än vanligt ute i naturen – det här gäller i beteshagar.