Oskar Schönning

Philipp Weiss möter upp vid en timmertrave precis vid gränsen mellan Gästrikland och Dalarna. Vore det inte för fällhuggen i stockarna och hovspåren i körvägen skulle det kunna vara vilket skogsskifte som helst. Men Philipp Weiss och de tre andra ägarna till skogen har planer som skiljer sig från mängden.

– Vi vill se om det går att få lönsamhet på andra sätt i skogen, säger Philipp Weiss.

– Lövträd hjälper till att dra upp viktiga näringsämnen och göra jorden bördig, säger Philipp Weiss.

Innehavet är på tio hektar. Phillip Weiss visar till in till det skogsparti som granvirket vid vägen kommer ifrån. Det är från början gammal ängsmark som planterats igen med barrträd och som nu ska ställas om till matproducerande lövskog.

– Det här är i princip obeprövat i Sverige, säger Philipp Weiss. Så det är verkligen ett pionjärarbete.

Det är första gången Philipp Weiss besöker skogen sedan planteringarna i höstas och för ett otränat öga ser inte projektet mycket ut för världen. Vi hittar ett utplanterat träd – pekannöt – som har dött. Men Philipp Weiss verkar oberörd.

<h3>– Örtskiktet har kommit igång fint, säger han.</h3>

Och det dröjer inte länge förrän Philipp Weiss kan visa upp sitt första ekonomiska trumfkort – ramslök. Den vilda släktingen till gräslöken har fått ett rejält uppsving de senaste åren och betingar ett marknadsvärde på 60 kronor per planta och upp till 800 kronor kilot. Efter planteringen i höstas har den förökat sig vilt och redan bildat små bestånd.

Vi hittar också strutbräken, en växt som äts inlagd i bland annat Kanada och som Philipp Weiss tror kan göra samma gourmetresa som ramslöken. En annan kandidat i örtlagret är jätterams, som bland annat växer vilt i skogarna utan för Riga i Lettland. Den påminner om sparris i smaken, tål skugga och är enligt Philipp Weiss ”extremt lättodlad”.

Philipp Weiss visar strutbräken, som han hoppas ska göra samma gourmetresa som ramslöken.

Nu börjar det också dyka upp lyckade trädplanteringar. Till skogens mellanskikt har Philipp Weiss satt ut hassel som kommer från trädsamlaren Ove Johansson utanför Sundsvall. Han har samlat in plantor från alla hasselförekomster i Västernorrlands län och låtit dem pollinera sig med varandra, berättar Philipp Weiss.

Hassel från trädsamlaren Ove Johansson utanför Sundsvall.

Vi hittar en också ett ungträd av svart valnöt – ett högväxande timmerträd från Nordamerika som får sägas tillhöra de verkligt långsiktiga investeringarna. Nötterna kommer om 20 år och timret långt senare.

– Men den som får såga ner det här om 100 år och göra valnötsfaner av det kan gå i pension sen, säger Philipp Weiss och ler.

Sett som affärsprojekt kommer lönsamheten i denna skog precis som i alla andra skogar att avgöras av hur stora intäkterna blir i förhållande till kostnaderna. För Philipp Weiss handlar det om att minimera de senare. Han bor en bit från skiftet med sin familj och hans huvudsakliga verksamhet är att hålla kurser och bedriva plantskola. Det gör att tiden är knapp, medan tillgången på kunskap och växtmaterial är stor. Utplanteringen sker med minimalt gödslande, grävande och viltstängslande. Det som tar sig tar sig, resten får dö.

För den skogsägare som skulle vilja prova på något liknande är rådet från Philipp Weiss att satsa på unika sorter, som kräver lite underhåll och har hög skördbarhet. Manchuriskt krusbär och olika typer av svarta vinbär är två tips. Barrskog är svårare än lövskog eftersom den gärna blir torr och skuggig och dessutom låser in kalcium och kalium i jorden, men klarar till exempel amerikanska blåbär och olika typer av hallon.

Ett problem med skogsodling i Sverige är den korta hösten som göra att växterna inte hinner avmogna ordentligt, säger Philipp Weiss. Ett pekannötsträd och ett grått valnötsträd har dött, men örtskiktet frodas.

Den som inte har tillgång till lövskog eller gammal ängsmark kan också skola om podsol- eller moränjorden i ett barrskogsskifte mot bördigare brunjord, även om det kräver att man jobbar mot naturen i ett par år, säger Philipp Weiss.

Förutom vanliga lövträd tipsar han om kanadensisk sockerlönn eller silverlönn (bra till sirapsproduktion) eller större fruktträd som äpple och päron. En udda möjlighet är också att ympa in svamp som shiitake och ostronskivling på vanligt gallringvirke.

– Det är mer skötselkrävande, men kan också ge mycket mer avkastning, säger Philipp och berättar att han varit med och skördat ett par kilo shiitakesvamp från en odling på tre trästockar.

Själv ska han snart plantera ut ett av sina säkraste kort hemma från plantskolan. Det är den finska minikiwin Annikki, som fått sitt namn efter föreståndaren på botaniska trädgården i Helsingfors. Växten kan bli flera meter hög och har sitt ursprung i Amurdalen där Ryssland, Kina och Mongoliet möts. Philipp Weiss är övertygad om att den kommer att trivas även på gränsen mellan Dalarna och Gästrikland.

<h3>Philipp Weiss</h3>Ålder: 36 årUtbildning: Civilingenjör i miljö- och vattenteknikGör: Driver handelsbolaget Hälsingbo Skogsträdgård tillsammans sambon Rebecka Törnqvist. Aktuell med: Boken Skogsträdgården, som handlar om att odla upp trädgårdar och åkermark med inspiration från skogen och som är skriven tillsammans med Annevi Sjöberg.Omsättning: Ca en miljon kronor år 2016, mindre i 2017 på grund av föräldraledighet. Vinst: ”pinsamt låg”.Bor: Stjärnsund i Dalarna.Bonusinfo: Uppväxt i Tyskland utanför Frankfurt. Präglad av barndomens gamla förvildade frukt- och vingårdar i Taunusbergen. Kom till Sverige för 15 år sedan i ett studentutbyte. Fastnade för vidderna och det relativa lugnet.

Boken Skogsträdgården, som handlar om att odla upp trädgårdar och åkermark med inspiration från skogen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/steklar-skyddar-bjorkplantor/">Rovsteklar skyddar plantor</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/sa-kan-skogsagare-tjana-pengar-pa-skogsbryn/">Väl värt värna skogsbryn</a>

Precis vid gränsen mellan Dalarna och Gästrikland pågår ett unikt skogsprojekt. Här ska ätbara gamla svenska kulturväxter samsas med plantor från Nordamerika, Asien och de östliga grannländerna. Allt är orkestrerat av en person med rötterna i Tyskland.

Philipp Weiss vill odla mat i skogen. Och tjäna pengar på det.

Han ser klöver i löven

Växtodling

Precis vid gränsen mellan Dalarna och Gästrikland pågår ett unikt skogsprojekt. Här ska ätbara gamla svenska kulturväxter samsas med plantor från Nordamerika, Asien och de östliga grannländerna. Allt är orkestrerat av en person med rötterna i Tyskland.