Sara Johansson

Den nya djurhälsolagen ska vara på plats nästa år.

Utredningens uppdrag är att anpassa svensk lagstiftning till EU:s djurhälsoförordning. När detaljregelverket kring den fastställdes stängdes slutgiltigt dörren för de krav på testning för paratuberkulos och PRRS som Sverige ställt på importerade livdjur av nöt och gris. Olika djursjukdomar har lagts i olika kategorier, från de där det är obligatoriskt att vidta åtgärder, till de där det är upp till medlemsländerna att besluta hur de ska hanteras, men där det inte går att göra något som hindrar den fria handeln mellan EU-länder. Paratuberkulos och PRRS finns i de sistnämnda kategorierna.

Utredningen förordar att alla sjukdomar som i dag omfattas av lagstiftning även fortsatt ska göra det. Många detaljregleringar hamnar i ett sådant här regelverk på myndigheter att utforma. Men utredningen anser att frågan om vilka sjukdomar som ska vara kopplade till tvingande åtgärder måste besvaras på regeringsnivå. Avvägningarna mellan behovet av ett effektivt smittskydd och de kostnader för företag och stat som tvingande åtgärder innebär är ett politiskt ansvar, menar utredningen.

LRF:s smittskyddsexpert My Sahlman har suttit i utredningens expertgrupp. Hon tycker att utredningen gjort sitt bästa för att under den EU-lag som gäller hitta lösningar för att upprätthålla ett bra svenskt smittskydd.

– Man kan inte sticka under stol med att det blir vissa svårigheter, men det är inte utredningens fel, säger hon.

En djurhälsolag i linje med den som utredningen föreslår är inte det mest avgörande för det svenska smittskyddsläget när det gäller paratuberkulos och PRRS, enligt My Sahlman. Det är hur myndigheter, främst Jordbruksverket, utformar detaljreglerna, och hur de sedan kontrolleras.

– Det gäller att svenska myndigheter är på tårna.

Utredningen föreslår även ändrade sanktioner för brott mot djurhälsolagen. Det högsta straffet bör bli två års fängelse, mot dagens ett år, samtidigt som sanktionsavgifter ersätter straff för mindre förseelser. Enligt utredningen ska det inte betraktas som dubbelbestraffning att en sanktionsavgift tas ut för något som redan gett ett tvärvillkorsavdrag på gårdsstödet.

Det är förändringar som My Sahlman anser vara så felaktiga att hon skrivit ett särskilt yttrande.

– Det är ingen dubbelbestraffning i juridisk mening. Men för mottagaren av båda är det klart att det uppfattas som det.

Det är svårt att vara kortfattad när tre lagar ska bli en och kryphål i smittskyddet som EU-beslut öppnat ska fyllas igen utan att Sverige bryter mot den inre marknadens grundprinciper. Utredningen om en ny djurhälsolag är följaktligen på över 1 000 sidor. My Sahlman är på det stora hela nöjd med slutresultatet, men medger att det i ett så omfattande arbete är svårt att ha koll på alla tänkbara konsekvenser.

– Det är en fara när man gör så stora förändringar, att man förlorar något verktyg eller lagstöd på vägen, säger hon.

Den nya lagen är tänkt att träda i kraft den 21 april 2021.

<h3>Paratuberkulos och PRRS</h3>Paratuberkulos är en bakterieinfektion som främst drabbar idisslare. Bakterierna är motståndskraftiga och kan överleva länge i miljön. I en smittad besättning är det vanligt att sjuka djur inte visar några synliga symtom.PRRS, Porcine Reproductive and Respiratory Syndrom, är en virussjukdom som angriper tamgrisar. Det leder bland annat till ökad dödlighet hos smågrisar. Sverige hade sitt första utbrott 2007, och friförklarades 2008.Varken paratuberkulos eller PRRS smittar människor.

De knivigaste frågorna om framtidens djursmittskydd lämnar utredningen om en ny djurhälsolag till politiker och myndigheter.

Här är förändringarna som föreslås träda i kraft nästa år.

Utredningen om nya djurhälsolagen färdig

Politik

De knivigaste frågorna om framtidens djursmittskydd lämnar utredningen om en ny djurhälsolag till politiker och myndigheter.