Det är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som efter några års forskning nu är redo att bygga en pilotanläggning för omvandling av avfall och avföring till djurfoder med hjälp av larver till den amerikanska vapenflugan.
Larver omvandlar avfall till djurfoder
Minst två flugor i en smäll kan forskarna räkna med i försöken att låta fluglarver omvandla avfall till proteinrikt djurfoder av högt värde.
Lena Karlsson
– Det är fluga från södra USA, som även finns söder om alperna i Europa. Hos oss klarar den sig inte, det är inte tillräckligt varmt, säger Cecilia Lalander, forskare på SLU.
Valet av flugsort baseras på att vapenflugans larv blir stor och är rik på protein men även på fett. Vid processens början är larverna pyttesmå - det går 20 000 larver på 0,2 gram. Larven växer extremt snabbt i energirikt avfall. Efter 14 dagar är varje larv 20 millimeter lång och väger 0,2 gram.
– Det motsvarar en tillväxt på 20 000 gånger sin egen vikt.
Det finns ett stort intresse för larver som djurfoder främst från producenter inom fjäderfä och fiskodlingar men även från grisbönder. I fiskodlingen i dag används mycket fiskmjöl.
Till höns används mycket sojamjöl främst importerat från Sydamerika. I konventionell uppfödning är det tillåtet att tillsätta essentiella aminosyror i sojamjölet.
Behöver alternativ
I ekologisk produktion med värphöns är det en större utmaning att hitta lokala och oftast vegetabiliska proteinkällor som innehåller tillräcklig mängd för att tillgodose behovet.
– Därför är det viktigt att hitta alternativ som innehåller dessa aminosyror och det gör larverna.
I dag är det dock inte tillåtet att utfodra produktionsdjur som svin och höns med foder som gjorts av larver. Det är en lagstiftning som kom till i samband med galna ko-sjukan.
– Då höll ingen på med insekter. Nu ska reglerna ses över på EU-nivå och vi hoppas på en förändring av lagstiftningen, säger Cecilia Lalander.
Eskilstuna intresserad
Det finns storskaliga anläggningar på andra håll i världen där man också jobbar med larver som avfallshanterare för att bli foder.
SLU har däremot sökt forskningsmedel till en pilotanläggning som ska byggas i en vanlig fraktcontainer och vara mobil. Anläggningen ska klara att ta hand om ett ton avfall per dygn. Eskilstuna kommun har anmält intresse för att vara med i forskningsprojektet.
– Vi tänker hållbart och tanken är att avfallet ska behandlas där det finns i stället för att transporteras runt, säger Cecilia Lalander.
Inte från kor
Avfallet kan vara matavfall, gödsel från gris eller höns, avföring från människa eller restprodukter från livsmedelsproduktion.
– När det gäller kogödsel bryts den ner bättre av maskar. Gödseln från kon är heller inte så innehållsrik, den har ju passerat kons fyra magar där mycket näring redan tagits upp.
Effektiva omvandlare
Vapenflugan larver är också effektiva omvandlare. Av 1 000 kilo avfall blir det 200 kilo larver och 200 kilo behandlingsrester. En stor del av mängden avfall som reduceras är av naturliga skäl vatten.
Det som blir kvar är larvbajs; små, torra, porösa bollar som skapats genom att larverna rör sig och gnider sig emot varandra.
– Även om det är mycket vatten som avdunstar har processen en hög omvandlingskvot. Kvar blir ett substrat som kan användas som gödning eller jordbättring, säger Cecilia Lalander.
Ökar värdet
Ett mål är också att få ett skifte i avfallsvärdekedjan:
– Vi vill genom denna process öka värdet på det organiska avfallet för att förbättra behandlingen och uppnå effektivare resurshantering av den energi och de näringsämnen som finns i det organiska avfallet. Genom fluglarvernas värde kan det uppnås, säger Cecilia Lalander.