Stor ekonomisk vinning, låg risk för upptäckt och låg straffskala är starka motiv till livsmedelsfusk. Tyvärr är Sverige ett gynnsamt land att förlägga sin verksamhet i om man vill hålla på med matfusk. Det beror på att det saknas ett kontrollorgan som har tillräckliga resurser för att utföra tillsyn inom området.
”För lätt att matfuska i Sverige”
Importeradelivsmedelsprodukter kallas svenska, varor säljs under falskt namn, produkter märks om med nytt bästföredatum och utländskt hästkött säljs som svenskt nötkött. Bristande kontroller och låga straff öppnar Sveriges dörrar för matfuskare.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
99 procent av Sveriges livsmedelsanläggningar kontrolleras av kommunerna. Företagen betalar för de tillsynsbesök som görs, så det finns inga resurser över till ytterligare kontrollåtgärder.
I Sverige går det därför att bedriva oregistrerade livsmedelsverksamheter, sälja varor under falskt namn för att undvika tullar och skatter samt sälja varor svart.
Importerade produkter kan kallas svenska och matfuskarna döper exempelvis om färgad rapsolja till extra virgin olivolja och hästkött blir till nötkött.
Malmö kommun har gjort ett stort arbete som visar på omfattningen av matfusket samt behovet av större kontroll inom området. Med hjälp av extra resurser under hösten 2017 identifierade kommunen bland annat 40 oregistrerade livsmedelsanläggningar och upptäckte att utländskt livsmedel säljs direkt från skåpbilar i Malmö, helt utan tillstånd. Insatserna har lett till att nio verksamheter har fått stänga, sex har belagts med saluförbud och fem har fått vite.
Böter är det enda straff som kan dömas ut för brott mot livsmedelslagen i dagsläget. Regeringen har föreslagit att fängelse ska införas i straffskalorna för allvarligare överträdelser och mindre allvarliga avvikelser ska kunna leda till en sanktionsavgift.
Den nya lagen föreslås träda i kraft 2019. Det är bra att regeringen föreslår skärpta straff för matfuskare, men först och främst måste brotten upptäckas.
Andra länder har redan tagit krafttag mot livsmedelsfusket och infört kontrollorgan. Nu är det hög tid för Sverige att agera kraftfullt. Som enskild konsument är det omöjligt att kontrollera om det som utlovas på produktetiketten är sant.
Sverige behöver därför införa ett statligt kontrollorgan som får tillräckliga resurser för det spanings-, utrednings- och analysarbete som är nödvändigt för att upptäcka, bevisa och förhindra det storskaliga livsmedelsfusket.
Hans Ramel, ordförande LRF Skåne
Peter Langerbeck, LRF:s kommungrupp Malmö
Andreas Schönström, kommunalråd Malmö (S)
Torbjörn Tegnhammar, Kommunalråd Malmö (M)