Tord Karlsson

Avsikten är att den ska gälla från 2021, men det blir allt troligare att den blir försenad. Under Rumäniens ordförandeskap det senaste halvåret har man inte lyckats hålla tidtabellen.

Det finns många stötestenar och problem på olika nivåer. För det första ska storleken på en ny långtidsbudget bestämmas. Först då kan man föra jordbruksfrågorna i mål.

Eftersom man i denna omgång av Cap säger sig vilja ge de enskilda länderna ett större mandat kommer många detaljfrågor att lösas av regeringen i Stockholm. Allt detta kommer att ta tid.

Storleken på EU:s långtidsbudget är en ovanligt svår fråga. Förslagen på att den ska bantas grundar sig på att en stor nettobetalare, Storbritannien, är på väg att lämna unionen. Men det går inte att utesluta att Storbritanniens Brexitäventyr slutar med en ny folkomröstning och att de blir kvar. Trots allt talar det mesta för ett utträde och att EU:s budget kommer att krympa och därmed även utrymmet för jordbruksstöd.

Men det är förstås en förhandlingsfråga. Komplicerade förhandlingar stundar. I den förra omgången av Cap, 2014–20, blev resultatet så svårt att administrera, i alla fall i Sverige, att vi fortfarande lider av de sena utbetalningarna. Det får inte hända igen.

Nu är tidtabellen i fara. Därmed riskerar osäkerheten om framtiden att öka. Särskilt drabbar det långsiktiga investeringar i stallar för nötkreatur och får. Djuruppfödare är mycket beroende av utformningen av ersättningarna från EU. När den senaste omgången av Cap blev försenad bromsade det upp investeringar i flera år. Man får inte upprepa samma misstag.

Den svenska regeringen hade inte huvudfokus på lantbruket i valrörelsen, och har väl inte fått mängder med lantbrukarröster. Däremot är den uppbunden av en livsmedelsstrategi som utlovar ökad produktion, och av rädslan att förlora ytterligare röster på landsbygden.

Det förpliktar och det är inget att skämmas för, det är värt en ansträngning. Se på USA, som har ett jordbruksstöd inriktat på att ge en form av skydd för stora prissvängningar. Den senaste extrainsatsen som president Trump lovar är kompensation för de låga marknadspriserna som har uppstått i samband med handelskriget med Kina.

Han lovade att jordbruket skulle blomstra med honom vid styret, och han fick många lantbrukarröster. När det nu kärvar på marknaden blir det viktigt att kompensera, och han har utlovat stora belopp till jordbruket. 13 miljarder dollar är i potten.

Det finns all anledning för den svenska regeringen att inspireras av Trump och rädda hem mesta möjliga i förhandlingarna. För jordbrukets och landsbygdens skull.

Risken är stor att nödvändiga investeringar i jordbruket skjuts på framtiden. Osäkerheten om vad den nya versionen av Cap, EU:s gemensamma jordbrukspolitik, kommer att innehålla är stor, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Upprepa inte misstagen från förra gången en ny gemensam jordbrukspolitik förhandlades, skriver ATL:s Tord Karlsson.