Forskaren: Gränsen mellan konventionell och ekoodling minskar

Del 5: FÄLTARBETET 2036. För den som är uppvuxen med science fiction är det oerhört spännande att försöka sia om framtiden. Samtidigt är det lite skräckinjagande, världen utvecklar sig ofta annorlunda än man tänkt sig och ATL har tänkt återvända till dessa förutsägelser om tjugo år…

Några saker kan vi vara tämligen säkra på. En är att det kommer att finnas många traktorer som ser ut precis som idag. Många traktorer används i tjugo år, så en hel del av dagens traktorer kommer fortfarande att användas. Dessutom kommer de traktorer som produceras under de närmsta åren att vara lika de som redan finns.

Under en stor del av 1900-talet handlade utvecklingen av fältarbetet om större, snabbare och säkrare dieseldrivna maskiner. Framtiden är betydligt mer osäker, men också spännande.

År 2036 är kanske för nära i tiden för flera av de utvecklingstrender som finns ska ha hunnit slå igenom på allvar, men det kommer säkert att vara en tid när mycket spännande utveckling sker och där teknik som det i dag forskas kring börjat användas av de mer våghalsiga och teknikintresserade.

Dagens barn och tonåringar, som 2036 hunnit ta över gårdar, kommer antagligen att vara våghalsigare än de som redan idag bedriver lantbruk och som då håller på att närma sig pensionering.

Dagens utveckling mot större och större maskiner fortsätter, men den kan också komma att kompletteras eller ersättas av en trend mot mindre, förarlösa maskiner. Redan idag har t.ex. Bosch tillverkat en robotplattform för jordbruket.

En maskin till utseendet lik de farkoster som letar liv på Mars kan utrustas med olika enheter för till exempel ogräsbekämpning. Inte minst för lättare arbeten, som inläsning av fältet och ogräsbekämpning, kan de ha börjat ersätta dagens traktorer.

En intressant utveckling när det gäller till exempel ogräsbekämpning är att ökad precision hos redskapen kan göra att gränsen mellan konventionell och ekologisk odling minskar. Genom att detektera och bekämpa enskilda ogräs istället för hela ytor kan betydligt mildare medel än idag användas.

Även för större maskiner kommer mer och mer automatik att tillkomma. Om man spånar ytterligare några decennier framåt kan hela fält skötas automatiskt av självgående fordon.

Olika bönder kommer antagligen att i ännu större omfattning än i dag välja olika lösningar på de utmaningar de ställs inför, med variationer i traktorstorlek, typ av framdrivning och grad av automatisering beroende på gårdens storlek, var fälten finns och vad som odlas på dem.

Traktorföraren finns kvar på den mindre gården, men har kanske börjat ersättas på den större. Modern teknik kommer att hålla koll på fordonets olika komponenter och varna om något håller på att gå sönder.

I takt med att tekniken blir mer och mer specialiserad (och dyr) är det möjligt att den enskilda bonden i mindre omfattning kommer att äga de fordon som används utan istället kommer att hyra in tjänster från maskinstationer eller leasa traktor av en tillverkare.

Precis som i början av förra seklet kommer olika drivlinekoncept och bränslen att på allvar börja konkurera med varandra. Fossila bränslen kommer fortfarande att vara vanliga, men kommer att sannolikt att innehålla alltmer inblandat förnybart biobränsle. I vilken omfattning förnybart har slagit igenom styrs av de ekonomiska förutsättningarna.

Det gäller samhället som helhet. Utan tillräckligt stabila spelregler och bränslepriser kommer det att vara svårt att hitta investerare som tycker det är värt risken att investera ofta mycket stora summor för att utveckla och bygga anläggningar som kan producera andra generationens drivmedel.

Det gäller också specifikt inom lantbruket. Så länge som det offentliga inte prioriterar biobränslen högre vid utformning av skatter med mera kommer det att vara mycket svårt för biobränslen som måste skördas och bearbetas att konkurrera med oljeprodukter som kan pumpas upp ur jordens inre.

Med tanke på en utveckling mot mer global osäkerhet och med klimatfrågan som inte kommer att försvinna är det dock mycket möjligt att inhemskt producerade drivmedel kommit att värderas högre än idag.

År 2036 har el antagligen börjat få spridning. Redskap med aktiva komponenter kan ofta styras mer precist och snabbare med el, varför traktorer oavsett drivlina kommer att kunna överföra betydligt mer el till redskapen än idag. Där förutsättningarna är mest gynnsamma, som till exempel inomgårdsarbete och fält med god tillgång till el, kan även själva fordonen drivas med el.

Gunnar Larsson, forskare vid SLU

#Odling2036

I en serie som publiceras under julhelgen har vi på ATL frågat forskare, lantbrukare, studenter, rådgivare och uppfinnare att med egna ord beskriva hur de tror att jordbrukets fältarbete ser ut när år 2036 närmar sig sitt slut.

Detta är femte delen i serien. Tryck på rubriken ODLING 2036 nedan för att hitta de andra delarna av serien. Imorgon publiceras del 6 och uppfinnaren Kurt Hansson siar om framtiden.