Förslag: Inför en stabilitetsfond för jordbruket

STOCKHOLM.

När Mjölkens dag arrangerades i Riksdagen för andra gången var grundproblemen och frågeställningarna ungefär dem samma som för ett år sedan, även om kunskapen om att 2015 års sista stödutbetalningar kommer i november ökade frustrationen i första kammarsalen påtagligt. Att priserna är för låga och kostnaderna för höga i jämförelse med konkurrentländerna har inte förändrat sig på ett år.

Några nya idéer lyftes dock. Ronny Mårtensson, vd för Åtvidabergs Sparbank, förundrades över att hans bransch ses som ”systemviktig”, och därför omges av mekanismer som skyddar bankerna vilket i sin tur anses skydda hela samhället, men inte jordbruket.

- Om ett land inte klarar sig utan ett fungerande banksystem, hur tusan klarar man sig då utan ett fungerande matproduktionssystem?

För att bankerna finns bland annat stabilitetsfonden, som finansierar statliga insatser för att upprätthålla banksystemet när kris hotar.

– Varför inte fundera på om livsmedelsproduktionen, mjölkproduktionen, behöver en nationell stabilitetsfond, där delar av prisökningar på vissa varor till konsument går till att bygga en stabilitetsfond som skulle till exempel kunna jämna ut olikheter i konkurrensvillkor. Vill vi ha ett bättre djurskydd, en högre miljöstandard och så vidare, låt oss ha det, men låt inte det drabba den som producerar, för då har vi snart inga producenter kvar, frågade Ronny Mårtensson.

Runt 100 personer deltog i Mjölkens dag. Ett tjugotal riksdagsledamöter fanns på plats, och arrangemanget lockade därmed fler beslutsfattare än förra året, då arrangören Magnus Oscarsson (KD) fick med sig en handfull av sina kollegor. Mjölkbönder från Övertorneå till Skåne hade tagit sig till Stockholm för att berätta om den pressade situationen på många mjölkgårdar.