Frankelius: "Stadsbor betalar för att leka bönder"

Del 4: FÄLTARBETET 2036

Pistmaskinteknik

Såbäddarna är en fröjd för ögat. Företag som Kässbohrer har förändrat lantbruket genom teknologi som tidigare bara användes för att skapa pister i Alperna. Maskinernas sensorer gör realtidsanalyser av jorden och dess kolloider.

Genom ett system av vibratorer, fräsar, packrullar och släpande naturgummimattor formas sedan såbäddar som aldrig tidigare varit möjliga.

Biologiska diagnosstationer

De flesta lantbrukare har olika typer av diagnosstationer utplacerade på vid varje fält. De bevakar löpande processer både i och ovan marken. I lantbrukarens mobila kommandocentral kan man följa allt som pågår.

Informationen processas av datorer som sköts av lantbrukskunniga rådgivare i samarbete med globala IT-företag och ger underlag till beslut.

Upplevelsebetalande arbetskraft

I stället för stora markpackande traktorer är nu grupper av mindre traktorer den vanliga synen. En gård på 300 hektar har i genomsnitt 20 sådana små traktorer med tillhörande lättviktsredskap.

Arbetskostnaden är inte längre ett problem. Automatisering i nästan alla branscher har frigjort tid för miljontals människor i städerna. Dessa har tröttnat på att gå på gym och längtar istället till landet och naturen. De betalar bra för att få hjälpa till på gårdarna och köra de små traktorerna. Skulle det råda brist på förare kan traktorerna ställas om till autonom körning.

Ökad produktion

Veteskördarna har uppnått normalnivåer på 17 ton per hektar. Det har möjliggjorts genom klimateffekter, DNA-teknikbaserad växtförädling och minskad markpackning. Exempelvis sker all utkörning av flytgödsel och gödning via slangsystem. Varje åker har pipelinestation vid åkerkanten.

Traditionella sprutor, gödningsspridare och gödseltunnor syns inte längre till.

Skördetröskorna borta

Tunga skördetröskor är föråldrade. Istället används bandgående skördemaskiner som väger maximalt fyra ton och som klipper av axen och tar hand om halmen. Axen samlas upp av självgående axtankar som följer skördemaskinen automatiskt.

Tröskningen sker inomgårds och där sorterar man ut kärnor med goda halter antioxidanter utifrån forskning av Nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.

Nya energikällor

Alla ekipage drivs genom egenproducerad energi, antingen vätgas eller el som produceras genom soldrivna sterlingmotorer, biogas eller högteknologiska ångmaskiner. Elproduktionen är fossilfri samt i princip både kostnadsfri och väderoberoende.

Vattensystem

De flesta gårdar har de senaste åren omvandlat sina dräneringssystem till vattensystem som både kan avvattna och bevattna fälten utifrån behov. Genom markröntgen samlas data in om vattenmängden på varje kvadratdecimeter. Stenar och annat som kan skada känsliga redskap detekteras samtidigt.

Flygande målsökande ogräsrensare

Klimatförändringen har ökat ogrästrycket. Samtidigt vill man hålla kemikalienivåerna nere, inte minst för att undvika resistens.

Numera har därför alla gårdar autonoma helikoptrar med sensorer som identifierar enskilda ogräs och oskadliggör dem. Man ler åt tanken att Datainspektionen, som fanns för 15 år sedan, hade försökt bromsa denna teknikutveckling med hänvisning till en så orelaterad sak som ”kameraövervakning”.

Kvävefixeringsaggregat

Många gårdar leasar kvävefixeringsaggregat som likt ärtväxter omvandlar luftens kväve, väte och syre till såväl nitrit som nitrat. Även lantbrukare som inte har egna djur är självförsörjande på kvävegödsel.

BETS

Ingen talar längre om konventionell odling eller ekologisk odling. I fokus står istället begreppet BETS: Biologisk, Ekonomisk, Teknisk och Social optimering. Full synergi råder mellan lönsamhet, samhällsnytta och miljönytta.

Den sociala dimensionen innebär att värna landsbygden som såväl attraktiv försörjningsbas som upplevelseplattform för städernas invånare. Grunden till detta är lantbrukarnas höga lönsamhet.

Ny politisk spelplan

Samhället insåg i grevens tid värdet av lantbrukets utveckling i ljuset av befolkningsökningen och de nya matvanorna globalt sett. Kemikalieinspektionen har sedan länge spelat ut sin roll, och det är inte längre tillåtet att ta jordbruksmark i anspråk för något annat än odling.

Alla byggnationer sker på sedimentmark och bergsmark – eventuella arkeologiska arbeten betalas av skattemedel.

Per Frankelius, forskare

Del 1: Forskaren Oscar Lagnelöv: Eldrift och specialisering

Del 2: Maskinrådgivaren: "Stöden från EU fasas ut"

Del 3: Civilingenjören: "Fältarbetet har nått en vändpunkt"

#Odling2036

I en serie som publiceras under julhelgen har vi på ATL frågat forskare, lantbrukare, studenter, rådgivare och uppfinnare att med egna ord beskriva hur de tror att jordbrukets fältarbete ser ut när år 2036 närmar sig sitt slut.

Detta är fjärde delen i serien. Tryck på rubriken ODLING 2036 nedan för att hitta de andra delarna av serien. Imorgon publiceras del 5 och forskaren Gunnar Larsson vid SLU siar om framtiden.